360: Asian supermodel

Jajaja, då får jag väl försöka uppdatera er!
Vi kom hit i fredags, blev upphämtade på Penang flygplats av en mörk man som som frågade "Mr Ivar and Katti?" och pekade sedan mot en guldig bil, och sa "The golden!" med en stolthet som sken igenom hans smygsmutsiga bomullsskjorta. Min första tanke? P - I - M - P!
Efter två minuter i den svala aircon-bilen (jaja, inte fasiken säger man air condition eller AC här inte, man tar till det lite coolare uttrycket AirCon) upptäckte jag dock att det här med en skinande guldig bil inte var särskilt speciellt. Men Shan's bil var ändå speciell. Trevliga spetsdukar att sitta på, spetsöverdrag på nackstöd och en det av ryggstödet, glittriga rosa lerpluppar på alla låsknappar, två olika sorters doft-puffar, och en massa fina klistermärken på solskyddet.
Ja, det var en trevlig liten rutt, en rutt som gav mig dregel på bröstet dock, efter som jag tappade hakan av alla blandade intryck under dessa 20 minuter. Smutsigt smutsigt smutsigt, men ändå inte skräpigt, utan bara smutsiga byggnader. Detta blandat med ett och annat fint och väl omhändertaget hus, och ett flertal hyddor. Och sen, en massa bilar, helt galen trafik, massor av mopeder, galna mopedister, och, OCH, alla bilarna var så jäkla välskötta! Folk som äger sådana bilar i SVerige äger inte sådana hyddor som finns här. Det blir en kollision i mitt huvud. Hur i hela friden kan folk bo i de här husen? Hur i hela friden kan folk ha så välbehållna bilar i denna trafiken? Hur i hela friden vågar folk gå omkring i det här gettot? Hur i hela friden vet man vad som är getto och vad som är centrum, de snälla områdena? Hur i hela friden vet folk var de ska köpa vad? Hur hur hur? Jag fick sån jäkla panik över hur jag skulle våga och klara av att leva i dessa förhållandena.
Som tur var rullade vi så småningom upp framför ett stort hotell, vi skuttade ur bilen och såg direkt Jan, vår guide, hjälpsamma hand, mötesbokare, ja, hur man nu ska beskriva det. Han stod lutad mot hotellväggen, i en luftig diskret hawaii-inspirerad skjorta, shorts, brunbrända ben, en cigg i mun och sådana fälla-upp-solglasögonen-från-vanliga-glasögon. Vi välkomnades in i den stora svala entrén, träffade Jans fru Mazlina, och gick tillsammans upp på rummet. Fint som snus! Stor säng, fräscht rum, sort rum, stort fönster, oceanview, blomma, nalle, öl och välkomstbrev (fyra sistnämnda från Jan och Mazlina). Oh ja, Bayview hotel är något för oss, och ett bra ställe för mig att slappna av på efter min lite skräckfyllda tur hit.
Så småningom blev vi lämnade ensamma, och dunsade direkt ner i sängen, sov i fyra timmar, och vaknade sen igen för att möta upp med J & M. Vi åkte taxi med Azlan till ett hostel där jag kanske ska sova om Ivar lämnar mig ensam, kollade in det och godkände det. Det verkar vara viktigt att vi är nöjda med allt, vilket är jättebra, men jag har intalat mig själv att inte ha för stora förväntningar, så jag tror inte att jag blir besviken i första taget.
Vi åkte sedan vidare, hoppade på en pimpad buss tillhörande en radiostation, snackade med dem ett tag, hoppade sedan av den bussen och tog en annan, som tog oss till ett ställe lite längre ut där vi åt middag. Väldigt trevligt, väldigt regnigt. Men vi flyttade in så det var lugnt. Tog taxi hem och stupade i säng.
Följande dag vaknade vi vid elva, gick ner och lyxade till det med lunchbuffé till frukost. Sa sedan att vi i fortsättningen faktiskt fick äta frukost ute på stan, och senare får ni väl höra hur det gick med det. Vår dag fortsatte med tre timmar vid poolen, med 30spf över hela kroppen. Hur brun blev jag? Inte ett piss. Jävla skit. Vi tog en dusch och vandrade ut på stan på upptäcktsfärd. Gick till ett köpcentra, hittade skor för MYR 10. Najs, men jag höll mig i kragen och lät bli att köpa dem. Det ångrar jag nu eftersom mina sandaler är ett jävla bry att få på och av. Får skutta tillbaka dit imorgon. Vi hittade ett hockersplace (typ matmarknad, inte hookerplace) som hette Red Garden och fick i oss varsin stor portion kött, ris och sallad. Jag valde ko och Ivar lamm, vi ville inte drabbas av trikiner eller salmonella första dagen, så kycklingen och grisen fick ligga kvar. Jag kan lugnt säga att jag tackar gudarna att vi tog Twinrix-sprutorna, för det här kändes som ett ställe där bakterier och virus flödade, och det var ändå ett av de fräschare ställena. Min alcogel används frekvent kan jag meddela. Tillbaka på hotellet mötte vi ett par holländare som vi träffat tidigare vid poolen, de bodde tydligen i grannrummet och hade hittat en kackerlacka. Mumsigt. Lite senare mötte vi upp med den ene av dem, Peter, och tog två öl och tittade på en transvestit och två små kinesflickor som sjöng och stötte med höfterna. Han och hans flickvän hade varit runt i SE Asia i tre veckor, och har nu tio dagar kvar, så de hade många tips att ge.
Imorse vaknade jag vid nio, tittade ut genom det stora fönstret, konstaterade att solen inte nått poolen än, så jag gick tillbaka till sängen igen. Tänkte att jag kunde försöka somna om och vakna vid elva igen. Visst somnade jag om, och vaknade igen vid två av att Ivar väckte mig. Jäkla skit tänkte jag, nu är hela dagen borta. Ja jo, men tough shit. Givetvis åt vi lunch på hotellet igen, men inte buffé denna gången, den fanns inte eftersom det var söndag. Vi åt istället frukttallrik och spring rolls. Najs.
Vi kom upp på rummet igen, hade köpt internet, skulle ta ut datorn ur safe-skåpet men nej, det öppnades inte. Dessutom hittade vi en kackerlacka på badrummet. Najs. Jaja, det var en liten skruttig en, vi har fångat den i ett glas så vi kanske kan klaga imorgon och få discount. Jag ska ge den lite luft innan jag går och lägger mig. En man kom upp för att öppna vårt skåp, men han lyckades inte heller med sin maskin, så jag gav upp medan han och Ivar väntade på en tekniker. Jag sprang ner till poolen för att lapa sol. Jag ville vägra solkräm, men gav upp och använde en dag till. Låg och stekte i fyra timmar. Är jag brun? Nej, inte ett streck har jag fått! Jävla spf 30! Mitt i mitt solande kom Ivar och J & M ner. J & M hade gåvor med sig, så jäkla gulligt! En blus som var välbehövd, ett vackert armband, en parfym, en spegel och ett halsband. Ah du! Jag blev glad!
När jag var klar med mitt sollapande, gick jag upp, duschade, och sedan gav vi oss ut på stan för att försöka hitta någon spännande resa att sysselsätta oss med några dagar, och åt mat på Red Garden igen. Ivar tog samma som igår, och jag bytte till lamm med svampsås. Gott.
Nu ska jag dock hoppa ner till Ivar i sängen, han ligger och grumsar över att jag sitter och dunkar på laptopen klockan ett på natten när vi ska upp klockan åtta och fortsätta försöka boka skoj.
Först måste jag dock berätta om överskriften. Väder och ekonomi får vänta till nästa gång.
När vi går omkring ute på stan så glor ALLA på mig. Stirrar oförskämt, dunkar varandra på armen och mumlar "Kolla!" eller "Menyemak" rättare sagt. Det finns tre teorier kring bakgrunden till detta.
Min: Många här är muslimer och tycker helt enkelt att jag klär mig som en hora i mina linnen och korta shorts.
Peters: Jag är blond, blåögd, vacker, turist.
Ivars (denna vill jag tro på men jag tror mer på min egen): Jag har lite asiatiska ögon, men är blond och har väldigt vit hy; alla kineser är avundsjuka och tror/tycker jag är en asiatisk supermodell.
Vilket tror ni på?
Hoppas ni orkar läsa hela det här inlägget, jag berättar så detaljerat jag kan så ni ska komma i samma känsla som jag har. Annars: Najs att jag har en dagbok så jag kan minnas min resa för evigt!


Kommentarer
Postat av: me_trixie

Gött Kattis, härligt att höra att ni har det bra! Och att det inte bara regnar katter och hundar på er. Även om ni inte är pepparkaksbruna än (det är snart vi :D). Har du sett Malins sista kommentar på förra inlägget - bra att ha med sej när ni planerar era vidare resor! Hälsa Ivar /Kram

2010-06-06 @ 19:48:07
Postat av: Malin

Ivars teori saklart! Hur lyckas du att INTE bli brun?! Vi var pa stranden igar och jag hade pa SPF30. Tre timmar senare var jag najsigt brun med undantag for en flack pa halsen dar jag tydligen missat med solkramen och som var kraftrod. Och detta ar Holland vi snackar om! Angaende passet sa vet jag inte riktigt hur man tar reda pa om provisoriskt pass ar giltigt, men annars ar det har en ganska bra sida att borja pa: http://skyteam.com/about/travelhelp/travelinfo.html . For Indonesien t ex star det att man maste ha ett pass och/eller ett provisoriskt pass (jag antar att "passport replacing documents" betyder det) som ar giltigt 6 manader efter man tagit sig in i landet.

Lycka till!

2010-06-06 @ 22:34:19
Postat av: Kattis

Mami: Shhhh, man säger inte så när någon är iväg på en fleratusenkronorsresa. Ja, jag såg det, vi ska ringa AirAsia strax, och SilkAir och fråga hur det funkar med visum och provisoriskt pass när vi ska till Indonesien.



Malin: Hur lyckas du bli brun med spf30? Er sol kanske lättare tränger igenom luften, här är den ju så tjock av avgaser och fukt. Kanske? Jag blir ledsen om jag är vitast i umgängeskretsen när vi kommer hem =(

2010-06-08 @ 14:38:22
URL: http://hurblirdet.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0