Pojkrum

Jag måste väl erkänna att det känns lite konstigt att sova i Ivars gamla pojkrum. När vi sover hemma hos mamma och pappa känns det inte så konstigt, det känns kanske inte riktigt som mitt rum längre, men ändå helt avslappnat. När man sover hemma hos Ivars föräldrar så känns det som att man är typ 14 och sover hemma hos en ny pojkvän. Jag är rädd att vi pussas för högt, vänder oss för mycket så de tror att vi har sex, jag vågar inte riktigt måla naglarna för jag är rädd att de ska ogilla lukten, jag är skraj att jag ska råka fisa så att de hör och jag vill inte att min mobil låter så att någon blir störd. De bryr sig säkert inte ett skit om någon av punkterna.
Samtidigt är det jäkligt roande att se Ivars utrensade kläder, gamla foton, gamla leksaker, gamla coola grejer, gamla anteckningar och inse att här, här har Ivar levt under sina tonår. Här har han vuxit upp. Man kan skapa en fantasivärld om hur han tänkte, tyckte och handlade. Det är jäkligt kul.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0