Jag vet inte vad hon vill



Någonting är det ju uppenbarligen... Känner mig lite utstirrad. 

Dagens

Stiliga killar
 
To Do: Lämna in ämnesval till rättsvetenskaplig uppsats, hundsäkra hemmet, ta emot hundarna, läsa 75 sidor (tentaplugg), simhopp, After-pool med vuxenhopparna.
Humör: Stressad som få
Intag: Nudelsoppa och en liter te
Kläder: Fleecedress (sitter hemma idag kan väl tilläggas)
Musik: Kings of convenience
Vill ha: Sommarlov
++: Tror jag, med hjälp av kusins hjälp, har hittat ett intressant uppsatsämne. Och jag och Ivar fick vår bastuafton igår. 
----: Sorg, stress och uppgivenhet. Och så är jag trött på hösten och vinterhalvåret. Känns som att livets minus är ganska oföränderliga över tid just nu. 

Oturskväll

 
Både jag och Ivar var makalöst utmattade i morse, så vi planerade en chill kväll med bastu, mat och film. För bägge två drog det dock ut på tiden på jobben, och vi gick ner till bastun en halvtimme innan tiden gick ut. Väl där skulle Ivar bara sätta igång en tvätt så han kunde impregnera sin goretexjacka. Han kastade in jackan i maskinen, hällde på nästan hela flaskans innehåll, och tryckte på start. Näsånäminsann, den startade icke! För nära tvättidens utgång. Aja, det skulle ju kunna vara maskinen det är fel på. Han langade över det drypande bylset till en annan maskin, och lämnade värdefulla droppar både i maskin 1 och på golvet. Start. Nej. Det var helt enkelt för nära tvättidens utgång. Och fem minuter kvar på bastutiden. Därvid blev det ingen bastu, Ivar fick invänta nästa tvättare och be om att få byta maskin, och nu sitter vi och väntar på att middagen ska bli klar. Det blir nog ingen tidig kväll, misstänker jag...

Dagens

Citat
 
To Do: Föreläsning, föreläsning, jobba.
Humör: Trött och hängig.
Intag: Inget, jag försov mig i morse. 
Kläder: En mysig stickad klänning från Urban Outfitters som dessvärre visade halva min häck i en svag sekund under morgonens föreläsning. Fast den bringar bra erfarenheter också, Jag har stövlar till utan att känna mig osmakligt klädd (det kanske bara är jag som tycker att det ser ut som att man tillhör en speciell yrkesgrupp när man bär kombon stövlar+klänning/kjol?).
Musik: Ingen. Jag lyssnar bara på Värvet de senaste dagarna.
Vill ha: Sömn. Och mat. Och lugn. Och ett paraply (upptäckte att jag glömt det när jag kutade ut i ösregnet för att hinna med bussen i morse).
+: Jag ska handla något att förtära så fort jag publicerat detta.
-: Att livet är så förbannat bräckligt. 

Stabilisering

 
Efter ett par omtumlande dagar (typ omtumlande som om man blivit torktumlad i för hög värme och krympt ett par storlekar) försöker jag stabilisera mig. Ägnade gårdagen åt att försöka tömma mitt flickrum, vilket givetvis går långsammare än man tänkt sig. På kvällen slappnade jag av lite med middag på MEAT med Ivar och hans kollegor, och sedan filmmys med flickorna. Vi såg The cabin in the woods, en skräckis som fått 7,1 på imdb. Till min lättnad var den inte särskilt läskig. Jag vill ju egentligen inte se rysare längre, eftersom jag blir så himla rädd av dem. Alltså så rädd att det påverkar mitt liv i flera veckor, om inte till och med konstant, hela tiden, under ännu längre tid.
 
Idag väljer jag mellan att åka till Kävlinge igen eller att stanna i Lund och beta av lite todo's. Blir nog det senare, möjligtvis med en söndagsmiddag med päronen...

Dagens

 
To Do: Skola, simhoppsplanering, mat och vara tränare
Humör: Glad och hungrig
Intag: Tre stekta ägg med ketchup, clementin och nudelsoppa. Ser minst sagt fram emot kvällens lasagne som jag håller på att förbereda!
Kläder: Se ovan (på bilden där jag försöker få plats framför en liten webcam och mest ser ut som inte jag)
Musik: En låt jag inte kände igen kom imorse när jag lyssnade på min Spotifylista på väg till skolan. Undrar var jag hittat den? Riktigt bra i alla fall!
 
 
 
Vill ha: Chips, glass och choklad
+++: Lasagne, att fyra timmars föreläsning (varav två med Bogdan) inte var så kämpiga som jag hade trott och att jag får mycket träning den här veckan, till skillnad från senaste tiden.
-: Att jag inte riktigt känner att jag har så mycket pluggtid.
 

Have I sinned?

 
Efter min intensiva dag igår var sista anhalten innan sängdags Mejeriet. På Mias initiativ var vi ett litet gäng som gick och såg dokumentären The act of killing av Joshua Oppenheimer, långa versionen (159 minuter!). Den handlade om gamla ledare för dödskvadroner i Indonesien under 1965-1966 som fick återskapa deras del i folkmordet. Alltså massmördare som får visa hur det gick till, enligt dem. Man glömde av lite då och då att det faktiskt hänt, och att det inte var fiktion. Det var så fruktansvärt!
 
Det som berörde mig allra mest var dels när de mördade en bebis (i den här dramatiseringen en nalle), de högg och högg och högg, i ögonen, magen och övriga kroppen och skar av armar och ben - "Jaja, nu går de lite överstyr... Fast vänta nu, har det här alltså hänt på riktigt?". Den andra grejen som fick mig att tappa hakan är när Anwar Congo (en gammal medlem i en paramilitärisk organisation som dödat massvis med människor som enligt dem var kommunister) i slutet blir illa berörd av att ha blivit fejkstrypt. Han mår fruktansvärt och frågar "Var det såhär mina offer kände sig?". Joshua svarar modigt nog att det här inte var i närheten av hur dåligt de mådde, eftersom han visste att det inte var på riktigt. Efter det frågar Anwar om han har syndat. Jadu... 
 
Hur som helst, sevärt torts att rumpan skrek av smärta efter tvåtimmarochfyrtiominuter på en obekväm plywoodstol. Det tog ett tag för mig att somna när vi väl kom hem.

Dagens

Ford Mustang, Golden Gate och solsken
 
 

To Do: Plugg 08.00-14.00, rida, PW och förhoppningsvis Doc Lounge på Mejeriet
Humör: Trött (jetlagen hänger fortfarande i) och lite stressad men munter.
Intag: Äggröra (tröttnat på kokta ägg) och citrus till frulle, kyckling och ris till lunch, gigantiska mängder te och dessvärre kaffe. Mitt kaffeberoende är tillbaka efter en vecka med billigt Starbuckskaffe i USA. 
Kläder: Hmmm... Vet inte om jag ska ha den här punkten, men jag kör tills jag skäms. Nya Levi's-brallor, svart linne och kamelfärgad kofta. Strax blir det ridmundering istället. 
Musik: Galer ikapp med Lordes Royals
Vill ha: Lite fler timmar på dygnet. Och en viss halsduk...
+++: Hästkontakt, många kramar i morse och Doc Lounge
-: Dålig sömn med knasiga drömmar.

Trevlig helg!

Helgen passerade oerhört fort. I fredags stannade jag hemma från min simhoppsträning och lagade mat till försenade Ivar istället. På grund av jetlagen (som fortfarande verkar härja i kroppen) gick vi och la oss sent. Det var dock helt ok, eftersom lördagens planer började först vid tolv. Mysig/god brunch med vänner, simhoppsevenemang, fira pappa, drinkafton och slutligen (03.00-04.30) fira Sparris. Efter ett par timmars sömn åkte jag med Elna ut till Görran för att rasta pållen. Avslutade helgen utmattad på soffan, för att sedan inte kunna somna förrän halv fyra och bara drömma mardrömmar de få timmarna jag väl sov. Hujeda mig! 



Spännande flygresa

Igår kom jag hem från en veckas semester i San Francisco med Ivar. Väntar fortfarande på att han ska komma hem. Han hade ett möte igår och var tvungen att resa hem ett dygn senare än jag, och skulle alltså landat i Köpenhamn 13.15 idag. Det gjorde han inte! Efter att flyget först blivit två timmar föresenat på väg från Köpenhamn till San Francisco stegade alla resenärer på flyget vid 04.00 svensk tid, istället för 01.35. Väl där sades det att antalet väskor inte stämde överens med antalet passagerare, och att de därför var tvungna att räkna om. Detta är ju inte helt ovanligt, men Ivar misstänkte att det bara var en ursäkt, eftersom en man hade uppträtt underligt. Visst var det så, några minuter senare meddelade kaptenen att det berodde på en säkerhetsrisk. En halvtimme senare kom federala poliser (under Transportation Security Administration) och eskorterade av mannen från planet. Han hade tydligen ställt konstiga frågor till medpassagerare och flygvärdinnor. Alla passagerare fick därefter gå av planet också och genomgå säkerhetskontrollen med scanners och allt en gång till, och bli förhörda av polisen. Klockan 07.00 svensk tid kunde de till slut lyfta, och beräknas landa när som helst, ett par timmar försenade. Så sjukt! Varför kan folk inte bara bete sig? 

Så ikväll struntar jag i simhoppet, köper hem lite charkuterier, oliver, ostar och sallad och överraskar den nyanlände.
 
 
 
 
 

"Du förstår ju ingenting!"

 
Vissa saker får mig att känna mig riktigt gammal. Jaja, sedan veckan innan jag fyllde tjugosex har jag lidit av en åldersnoja, vilket alla får höra med jämna mellanrum. Men det här är en annan sak. Jag känner mig gammal på det sättet att det känns som att det existerar en generation, yngre än mig, som har en helt annan syn på saker än jag har. En syn som jag inte ens kan föreställa mig - jag hade aldrig kommit på tanken. Och det är det som får mig att känna mig gammal, gammal och dum. Tankar som "Va? Varför skulle man vilja göra så?" och "Hur fasiken har jag kunnat missa allt det här?" poppar upp i skallen när jag pratar med tonåringar. 
 
Dessutom finns det världar jag inte alls har insyn i.
Som när min klasskompis för ett tag sedan bad om hjälp att samla ihop lite kläder och annat man behöver för att starta ett nytt liv eftersom hennes kusiner precis anlänt till Sverige från Syrien. "Va? Känner du någon som verkligen upplevt något sådant? Någon som inte äger någonting överhuvudtaget? Någon som rest hit genom att gömmas i en båt, där kvinnor föder barn utan läkare närvarande?".
Eller som när jag läste runt lite om modersmjölksdonation. I en enkät kunde man kryssa i huruvida man kunde tänka sig att ta emot någon annans mjölk om man själv inte kunde amma sitt barn. Det populäraste svaret var Nej. Andra svarade Ja, om jag känner givaren väl. Jag svarade Ja, om det är klarlagt att givaren är frisk, rökfri och inte dricker alkohol. "Va? Är det inte viktigare att ditt barn får modersmjölk än hur din relation till givaren ser ut? Om du ändå har kommit till den insikten att äkta modersmjölk är viktigt, hur kan du då samtidigt vara så trångsynt att du inte inser att vilken mamma mjölken kommer från är strunt samma?". 
 
Eller som på bilden här ovan från en artikel om polisens våld mot fotbollssupportrar (pfffffft). "Va? Ska de se på fotboll? Det ser mer ut som att de tänker utföra ett rån eller något annat mystiskt som de inte vill stå för... Eller typ som att de leker arga ninjas." Den här saken får mig verkligen att känna mig gammal. Jag börjar nästan omedvetet skaka på huvudet och muttra "dagens ungdom". Kan de inte bara sköta sig? Vad gör de ens där? Varför är de så arga? Skulle de inte se på fotboll? Likadant tänker jag ofta när jag jobbar som vittnesstöd på tingsrätten eller läser ett rättsfall. "Men varför kan ni inte bara sköta er? Varför är ni så arga? Hur tänkte ni här?"

Välkommen Iris!

Ja, ni är en del som inte vet det, men förra helgen äntrade lilla Iris vårt hem. Gissa om hon är efterlängtad och uppskattad? Jag ska försöka hålla mig i skinnet, inte överfylla, hålla ordning bland mina bilder och min musik... Iris ska misann hålla längre än Petronella, och Iris ska minsann må bra!
 
 

Musikmysterier

Förra helgen höll Elna fest, och jag var ombedd att fixa en Spotifylista. Efter en längre paus från musiksurfandet och Spotifyandet öppnades den härliga världen upp för mig igen. Sedan jag fixade en lista för Göteborgsvarvet i maj har jag inte överhuvudtaget engagerat mig i mitt eget musiklyssnande, utan bara kört den gamla listan om och om igen. Förr kunde jag sitta hela dagar och upptäcka nya låtar. Bara söka på ett ord, ladda ner alla låtar som kom upp och lyssna efter alla sköningar. Nu kastades jag alltså tillbaka till den "rutinen", förutom att det nu var Spotify och inte nedladdning som gällde. 
 
Hur som haver, jag började fundera över en sak. Jag letade upp bra låtar jag stött på under året och skrivit upp. En av dem, som också var efterfrågad av Elna, var La la la som surrade på radion hela sommaren (och framför allt under våran Frankrikeresa). Jag lyssnade igenom lite fler låtar från Naughty boy, och stötte bland annat på den här:
 
 
 
Men fler fantastiska låtar än så hittade jag inte av på det albumet. Så kom jag fram till mina funderingar.
 
1. Tycker artisterna att alla låtarna på deras skivor är lysande, eller tycker de liksom jag att merparten är medelmåttiga, och att en eller två låtar är de enda som verkligen är bra? Som att de andra låtarna bara är utfyllnad för att få till ett fullskaligt album.
2. Är det bara jag som tycker att den låten är den som sticker ut? Eller tycker andra att det är en helt annan låt som sticker ut, och att "min låt" är en av de medelmåttiga?
3. Är bra låtar helt enkelt bra låtar för alla? Jag vet såklart att många tycker att låtar som jag diggar är riktigt dåliga, men jag menar inte låtar som jag diggar, utan låtar som jag verkligen tycker är lysande. Finns det till exempel någon som tycker att Prince's låt Purple rain är genuint dålig? 
 
Om ni vill få mer insyn i min musikvärld för ögonblicket kan ni kolla in min Spotifylista. Nu är där förvisso även ett par medelmåttiga låtar, eftersom listan sattes ihop till en fest (där inte bara mina favoriter ska spelas). Men några låtar som är sådana som jag försöker prata om i det här inlägget är Paper aeroplanes, som jag aldrig tröttnar på, Someone like you som kanske är sönderspelad av radio, men förbaskat vacker ändå. Hope there's someone (för att man bara vill krama honom), Sail (för att den får en att vilja gunga (carva) fram i breda pister), Mmm mmm mmm mmm (för att den kastar mig tillbaka till flickrummet i Lilla Harrie och huspassningskvällar på Kävlingevägen), Next to you (för att den är precis en sådan låt som har så mycket känsla och perfekt musik), Love (för att man vill roadtrippa), Genesis (för att musiken i den bygger upp så jäkla bra), If you're never gonna move (eftersom jag aldrig tröttnar), Knocked up (originalversionen är redan lysande, men med Lykke Lis hjälp tycker jag den når ännu högre), Timshel (för att texten är så vacker), Pumpin Blood (ännu en roadtrippar-låt), Speeding, Hold on (för att de har skönt flow) och Fast Car (trots att jag så länge hade helt fel om kön på den som sjunger, vilket Ivar fortfarande skrattar åt).

Franska Rivieran, dag 5

 

U.R.V.B.O. - Typ

Som ni kanske märker håller jag på att langa upp inlägg från vår Frankrike-resa. Av någon anledning funkade inte blogg-appen där nere, utan jag fick skriva inlägg i mina anteckningar och spara. 
 
Det tar dock lite tid att lägga upp dem och välja ut bilder till inläggen och nu är det strax dags för nästa resa - om två timmar åker jag till Holland. Innan dess ska jag packa, sy ett stygn i min klänning, duscha, fixa naglarna, och förhoppningsvis förbi en skoaffär och se om jag hittar några passande till morgondagens bröllop. Lite tajt med tiden alltså. Resterande inlägg kommer alltså upp om någon vecka eller så... Tjo!

Ett år närmare slutet

They say thirty is the new twenty, and twenty is the new thirty.
Shit, i guess... Makes sense, cause fifteen year olds seem twenty and twenty five year olds seem ten.
 
Somnade med ångest igår, efter att ha hållt mig vaken de sista minutrarna som tjugofemåring. Nu börjar det i alla fall! Från och med idag kommer allt börja hänga, och jag blir rynkig. Ja, ni ser ju själva... Hipp hipp hurra för det!
 
 

Min sista dag som tjugofemåring

Ligger och njuter av mina sista sjutton minuter som 25-åring. Jag vill inte fylla 26. Jag vill ju självklart vara här imorgon, men jag vill inte att åren ska gå så snabbt! För tio år sedan gick jag ut högstadiet. TIO ÅR! Det är stört. Kids som föddes då har redan lärt sig engelska. 25 är en fjärdedel av hundra. Jag vill bli hundra, men det är ju inte jättetroligt att det kommer hända. En fjärdedel av mitt liv är alltså antagligen förbi. Jag börjar nästan gråta när jag tänker på det. Det känns snopet på något sätt. Men jag vet inte riktigt vad jag saknar, vad jag känner att jag har missat att göra. Men det känns ändå snopet. Får nog försöka klura fram en bucketlist i sommar. Så jag vet vad jag drömmer om.

Har i alla fall tagit vara på min sista dag som tjugofemåring genom att skriva sista tentan för terminen (och därmed äntligen få sommarlov), spelat volleyboll i solen och gått på bio med Ivar. Min sista dag som tjugofemåring... Det är så jäkla sorgligt!

Bifogar bild på min sista middag som tjugofemåring:


On my nightstand

Jag har alltid haft ett belamrat nattduksbord. När jag var yngre var det som ett extra förvaringsutrymme, där allt möjligt fick plats. Numera är det dock mest sådant jag använder på kvällar eller morgnar.

Krämer av diverse slag; min favoritansiktscreme från Biotherm, dag- och nattcreme från the Body Shop för dagar när jag vill ha lite fetare återfuktning, Nivea för mina läppar och vaselin till ögonfransarna.

Dessutom flourtabletter, iPod och kvällslektyr. Idag har jag även ett detox-te från Kusmi Tea vid min sida.


ToDo Onsdag 15/5 '13

Igår avverkade jag första av fyra examinationsmoment på fem veckor. Dessvärre får man inte veta resultat förrän sista är rättat och man får sitt officiella betyg.

Idag är i alla fall en "dagen-efter-tenta" och man kan äntligen ta tag i sparade saker. Jag har en lång lista, men som ni ser är även käk och soldyrkande med på listan. Dessutom ska jag träffa min söta kusin också.


Barbie

 
"Råkade" kolla på bikini på Nelly, och stötte på den här. Blev helt förbluffad över hur mycket hon ser ut som en Barbie. Retuscherad eller ej?

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0