hurblirdet

Har precis legat ute vid poolen i en och en halv timme. Tog det jävligt försiktigt idag, eftersom vi brände oss lite illa häromdagen. Jag smorde in mig med spf30, solade ryggen i nån halvtimme, simmade (tränade) under vattnet tio längder, och flöt omkring i några minuter. Gick upp, smorde mig igen (!) och solade framsidan en kvart. Och sen gick jag in! Tänka sig. Inte har den kvarten påverkat min bandeau-bränna. Nu ska jag först visa er rummet här, med en halvkass video, duscha av mig kloret, tvätta lite undies och sen gå in på shoppingmallet, själv.

Kanske skulle kika förbi vår VIP-Executive-lounge, dricka något glas guava-juice och se om de bjuder på kakor eller melon. Fast det vankas inte tea time förrän om en timme. Drickan finns där hela tiden, fritt för oss på de två översta våningarna, executive-våningarna, men gratismaten kommer på bestämda tider.

Aaaaaah, jag gillar att bo på fint hotell, jag gillar att bo på översta våningen på fint hotell, jag gillar att bo i finaste rummen på fina hotell, jag gillar att bli kallad ms och ma'am, jag gillar att bli behandlad som en VIP. I början skämdes jag när folk sprang och öppnade dörrar för mig, servade mig med saker jag lika bra kan göra själv, trippar omkring och drar ut stolar till en, dukar av tömda tallrikar så fort det går, serverar en påfyllning och ber om ursäkt för att de är i vägen. Men nu, nu har jag blivit lite omvänd, vi har insett att vi betalar 10% på allt vi äter och där vi bor för service, och att det är detta som är deras jobb. Utnyttjar vi inte tjänsterna har de inget jobb längre. Ja, jag vet inte hur (iskallt)det låter, men här verkar behövas sådana småjobb, för att folk ska få mat på borden.