hurblirdet

Det är mycket som händer i livet just nu, full rulle. Men jag måste erkänna en sak.

Jag läste en artikel där det stod att kvinnor i genomsnitt tänker på sex 34 gånger om dagen. Det låter helt otroligt. Jag tillhör absolut inte den skaran. Däremot finns det något annat jag tänker mycket på. Hur mycket som än pågår omkring mig, så mister jag kontrollen lite ibland. Jag visar det inte utåt, men helt ärligt, i princip var tionde minut tänker jag på mitt kommande år. Mina juridikstudier. Det spritter inombords, och jag vill kunna smygstarta nu! Köpa böcker, block, lappa upp lagboken, planera mina dagar och läsa igenom kurslitteratur.

Tyvärr kan jag inte smygstarta, annat än att köpa block och klisterlappar. Jag får varken litteraturförteckning eller schema innan den tolfte januari. Jag vet dock att när det väl sätter igång kommer det inte vara lika härligt. Jag kommer ha svårt att klämma in träning och jobb, ja, även min kvalitetstid med Ivar kommer bli lidande. Dessutom kommer jag antagligen vara konstant fattig. Det är en sak jag inte ser fram emot. Att inte kunna jobba och dryga ut kassan, att behöva ta lån. Mindre lockande. Och jag ser inte fram emot alla lunchlådor jag måste fantisera ihop, även om jag bestämt mig för att det är så det kommer vara.

Ja ja ja, mitt gnabb är ju inte precis av intresse för er, så nu säger jag God Jul istället, fixar en kopp te och viker tvätt. Kastar kanske ihop en sallad, Ivar har beställt middag, fast ingen av oss har någon aning om när han kommer hem. Sallad är kanske inte det mest efterlängtade, men jag pallar inte hoppa över balkongen och köpa något annat. Så lat är jag.

Adjö