Optimala helgen

 
Den här helgen var nog en av de bättre på länge. Det kanske blir ett sådant inlägg där jag bara radar upp allt som hänt, men det får ni ta. 
 
I fredags jobbade jag på kansliet, men när datorn hängde sig och vägrade samarbeta mer bytte jag om till träningskläder och sprang ett par varv i parken istället. Det var helt mörkt ute, så jag kutade på som aldrig förr eftersom jag kände mig konstant jagad av diverse mördare och spöken. Avslutade med femtio utfallssteg som gav mig en rumpträningsvärk som fortfarande sitter i. Det här minijoggingpasset var perfekt uppvärmning inför simhoppsträningen, där den riktiga uppvärmningen bestod av styrka och hoppningen hade en och en halv bakåt från trean som mål. Visst satte jag den, förvisso i bubblor, men ändå! Första gången så som den ska sättas och andra gången platt på rygg. Härligt!
Ivar hade sedan bjudit hem en kollega med tjej och vi hade en trevlig kväll med några gin & tonic och popcorn. 
 
Lördagen inleddes med en allergisk reaktion. Mitt under frukosten började mina näsborrar domna bort och sticka, varefter jag upptäckte att hela bröstet, armarna och ansiktet var rödflammiga. En dusch och en antihistamintablett senare kunde jag hoppa in i pappas bil och åka ut i svampskogen. Vi hittade inte så mycket svamp, men det är ändå härligt att åka ut och leta. Ett par trattkantareller, bleka taggsvampar och Karl-Johan fick vi dock i korgen. 
 
På kvällen träffade jag mina gamla kursare från rättspsykologin. Käkade på Curry Hut i Malmö, tog en öl på Jetzt och sedan gick jag och Mimmi vidare till ännu en bar för öl och snack. Sen hade jag självklart precis missat ett tåg och skulle få vänta i evigheter på nästa, så jag fick snällt hoppa in i en taxi för hemfärd istället. 
 
Efter ett par timmars sömn åkte jag och mina blondiner ut till Bjärreds Saltsjöbad för att kallbada. Kallt var det sannerligen, 6-7 grader i vattnet, men som väl var: lite fler grader i bastun. Tre dopp blev det och sedan satt det ofantligt fint med Murres gourmetsoppa och hallonpaj. 
 
Helgen avslutades med middag och spel hos Sanna och Johan. Gott kött, god efterrätt, gott sällskap och ett kul spel. Även om det blev lite senare än alla fyra nog tänkt var det helt klart värt att få kämpa sig ur sängen imorse!
 
Alltså: Träning+vänner+drinkar+middagar+familj+natur=underbar helg!

Trevlig helg!

Helgen passerade oerhört fort. I fredags stannade jag hemma från min simhoppsträning och lagade mat till försenade Ivar istället. På grund av jetlagen (som fortfarande verkar härja i kroppen) gick vi och la oss sent. Det var dock helt ok, eftersom lördagens planer började först vid tolv. Mysig/god brunch med vänner, simhoppsevenemang, fira pappa, drinkafton och slutligen (03.00-04.30) fira Sparris. Efter ett par timmars sömn åkte jag med Elna ut till Görran för att rasta pållen. Avslutade helgen utmattad på soffan, för att sedan inte kunna somna förrän halv fyra och bara drömma mardrömmar de få timmarna jag väl sov. Hujeda mig! 



Tour de chambre

 
Igår var en intensiv dag! Jag satt och tentapluggade till halv fem, stack hem och käkade, vidare till Mia för San Francisco-inspiration och te, sedan mot badet för simhopp (jag är inte bara tränare längre) och slutligen mot Vildanden för korridorsfest. En rolig korridorsfest med tour de chambre - kindergarden, breakfast club, kungliga rummet, tyska rummet och jul-rummet. I tyska rummet bjöds det på Jäger och i jul-rummet hägrade Sannas rosébox. Det blev med andra ord en relativt tidig kväll för mig, förvisso som planerat, men jag hade kanske inte riktigt planerat för en massiv bakfylla idag. Jag skulle ju vara produktiv med tentapluggandet!

Franska Rivieran, dag 3

Idag var det en effektivare morgon än dagen innan som gällde. Vi trodde poolen öppnade vid åtta, och hade hört att det snabbt blir fullt där, trots att det inte bor överdrivet många på området. Som tur var var vi ändå sent ute och kom dit tio i nio. Området låstes upp vid nio. Poolområdet är, som ni ser på bilderna, fantastiskt fint. Utsikten likaså. Här låg vi och njöt tills magarna kurrade. All sorts förtäring är förbjuden på poolområdet, så vi gick hem för att äta mozzarellasalladen i lägenheten.
 
 
 
 
Efter att ha duschat och piffat till oss blandade vi ihop en Sangria och njöt på balkongen en stund. Sedan var det dags för promenaden som fick våra fötter att gråta. Vi hade bestämt oss för att åka in till Cannes, och hört att det gick bussar dit. Eftersom vi åkte in rätt sent och mest skulle äta middag och gå ut och klubba hade vi alla högklackat. Det fanns inte plats i väskorna för ombytesskor. Först och främst var det oerhört varmt. Att vi sedan ignorerade det gamla ordspråket om att en genväg ofta blir en senväg gjorde att vi fick tjugo minuters ofrivillig sightseeing innan det var dags för en tjugo minuters promenad i relativt brant nedförsbacke. Vi tog så klart av oss skorna, vilket bara gav oss svidande och stickande trampdynor ändå, tack vare den varma och smågrusiga asfalten, och det konstanta bromsandet i varje steg. Väl nere matchade vi dock bussen bra, men jag fick ståplats så mina tassar fick ingen vila.
 
Nåväl. Inne i Cannes hade alla ont i fötterna, men vi lyckades ändå promenera lite längs stranden, hamnen och gatorna, i vår jakt på en bra restaurang. Vi fann en och åt god pasta och risotto. Sedan strosade vi runt lite igen för att kolla vart vi ville spendera resten av aftonen, och för att kolla när bussarna hem gick. Bussen slutade gå vid sju. På kvällen. Några minuters förvirring och tabellcheck senare hittade vi en nattbuss som gick vid 01.45. Det skulle alltså bli en tidig kväll, men fötterna misströstade inte.
 
Vi tog oss till Casino Croisette i hamnen, och deras nattklubb Les Marches. Ett glas vin, fin utsikt och skön loungekänsla på deras takterass, innan allt övergick till mer klubbigt efter midnatt. Vi fick som sagt en kort kväll och var tvungna att lämna vid halv två, men hann med att svänga våra lurviga ett tag åtminstone.
 
Efter bussen väntade promenaden uppför backen igen. Tjugo minuter i becksvart mörker och klapprande klackar kändes mest som början på en skräckfilm, men vi klarade oss.
 
 
 
 

Det var på tiden!

En och en halv vecka efter att jag lovat mamma att börja uppdatera bloggen igen är det dags. Jag har haft för mycket annat för mig. Får man skylla på jobb, middagar, AW, quiz, ridturer, picknickar och båtturer?

Nåväl. Jag har låtit livet gå före, och det är inget jag ångrar.

Idag är det vackert väder, och jag ska strax stiga upp för att baka bröd och förbereda för ett litet födelsedagsfirande här i Kattvik. Min plan är att bli klar till elva så jag kan gå ner till havet och njuta av solskenet innan mina vänner kommer.


Student

Igår tog min fina, duktiga kusin studenten. Man slungas minst sagt tillbaka, speciellt när hon sprang ut från samma gymnasieskola som jag sprang ut från. Efter att hon åkt flak och cab firades hon med tal, god mat och många gäster.


Discokula

I morgon händer något kul. För många stundar snart Valborgsfirande i Lund, Uppsala eller kanske på någon fin gröning. Jag och Ivar bryter däremot traditionen och åker till Nederländerna. Med oss tar vi även ett gäng vänner, vilket gör det här besöket alldeles speciellt. Sju personer är vi, som istället för att fira Valborg firar att Nederländerna får en kung. Drottningen abdikerar, vilket gör att deras "Koninginnedag" (som firas samma dag som vi firar Valborg) hädanefter torde bli "Koningdag". Hela folket klär sig i orange och festar på gator och torg. Vi har mängder av turistande inbokat, och ska även försöka få en smak på nattlivet.
 
Hur jag har förberett mig? Njaa, inte packat ner min orangea utstyrsel än, men däremot gjort om mina naglar till discokulor!
 

Long time no see

Jarå, det var ett tag sen sist... Jag vet inte varför, jag har bara kommit ur gängorna lite. De senaste två veckorna har dock suget att blogga kommit tillbaka lite. Antagligen för att jag gjort så mycket kul. Tänker dock inte sätta press på mig själv genom ett löfte om catch up. Kan bara kort meddela att min ostronoskuld är borta. Fördelat på två tillfällen har jag slukat tre små slemklumpar. Gillat smaken, men haft kämpit att svälja. Min Nimis-oskuld är också långt borta. Ivar och jag körde och traskade dit efter en helgs Mårten Gås i Kattvik. Jag har dessutom skrivit tenta, ridit och flugit av, haft ost&vinkväll, varit på storslagen Monte Carlofest, åkt limousine, varit på juristernas höstfest, sett Natan bli dubbelt så stor, sett Lexi bli dubbelt så stor, varit kattvakt, druckit mycket champagne, tagit farväl av farfar, tömt farfars lägenhet och kramat hund med brutet ben. Mycket njutning, mycket sorg, mycket nytt och överhuvudtaget många känslor.
 
Nu får vi väl hoppas att jag i framtiden blir bättre på att dokumentera mitt livs framsteg, för min egen skull och er.
 
Tills vidare får ni här min favoritvideo för ögonblicket. Förutom att låten får mig att vilja ösa ner för en nypistad red seven i Mayrhofen, eller i en solig Saslong world cup-pist i italienska Val Gardena i gigantiska carvingsvängar, så skulle den här videon lätt kunna ha varit gjort av mig själv som fjortonåring. Eftermiddagar som spenderades framför webcamen med en vän, tävlandes om fulaste minerna som man sedan garvade häcken av sig åt.  
 
You're welcome!
 

Håll tummarna!

Hoppas hoppas hoppas att detta vädret håller!


Förberedelser

Sitter och fixar med förberedelser inför festen i helgen. Sjukt mycket att göra - speciellt när både jag och Ivar är kontrollfreaks. Håller pulsen i schack med hjälp av te och Ben Howard.
 
 

Barrunda

Spenderade gårdagskvällen med Ivar, Natta, Viet och sju andra jurister på Ariman, Paradiset och Bishops Arms. En minibarrunda i Lund.

Sitter fint med iskallt gurkvatten och kaneläpple idag.


Valborg

Har precis spenderat mer på Systembolaget än jag gjort totalt senaste året. Jag tror inte ens jag överdriver. Det här måste ha varit det torraste året sedan jag började dricka alkoholhaltigt. En del vin till maten, men inte precis en partyprisse.

Jaja, Valborg är i antågande, och jag passade på att fylla på skåpet här hemma när jag ändå var igång.

"Två sådana, två sådana - oh, en sån och en box. Och två sådana. Kanske ska ta två sådana också, för säkerhets skull."
"Det blir 455 kronor!"
"HICK!"



För gammal för fest


Det där gamla Wermlands...

Utspillt vin och firad examen.


Fredagskväll

Mötte upp med Ivar och hans kollega för att spela Xbox Kinekt för första gången igår. Förvånansvärt roligt, och jag blev till och med nästan lite svettig av skidåkningen. Golfen var dock min favorit!

Efter någon halvtimme där cyklade jag vidare till Vespa för att möta upp med rättspsykologerna. Två år har gått sedan vi läste den kursen men det är fortfarande lika roligt att träffa dem! Efter några drinkar på Harrys cyklade jag hem och somnade näst intill på studs, trots att Ivar gjorde Malmö till betydligt senare.



 


Beslutsångest


Hildas bröllop

Man tycker ju att det borde kännas konstigt när folk i ens egen ålder gifter sig, när man själv inte ens har en tanke på det, men faktum är att den här gången kändes det rätt naturligt.
Jag har börjat plocka på mig lite "goda tankemönster" på senaste tiden och även om jag inte är djupt troende så var det faktiskt ett citat som hade med tro att göra som fastnade bäst den här gången. När Hildas pappa höll tal sa han att man i knepiga situationer ska tänka "What would Jesus do?". Det kanske inte är så ordagrant som jag skulle använda det, men visst skulle det vara lättare om man alltid ser till de goda valen? När man inte kan bestämma sig för vilken väg man ska gå i ett problem, så släpp alla tankar och gör helt enkelt det som är gott.

Båstad - korta versionen

Har insett att mitt inlägg om vår kväll i Båstad var jäkligt långt. För er som inte pallade läsa men ändå är intresserade kommer här en kortversion:
Jag, Mia, Amelie och Elna var inbjudna på VIP-kväll på Madison. Fri bar, skönhetsbehandlingar, modevisning, goodiebag och mingel. Blev intervjuade av TV och träffade vår vän; gamla fotbollsproffset Mikael Magnusson. Drog efter modevisningen vidare till Sands VIP-kväll där vi mötte upp med några andra vänner, bland annat bröderna Ravelli, Patrick Ekwall och Magnus Malmberg. Kvällen avslutades med nakenbad i Kattviks underbara pittoreska hamn klockan tre på natten.
Tack Miss Dee och Prestige Agency!

Blondiner och fotbollsproffs i Båstad

Ja-a, hörre ni. Jag måste erkänna att jag känner viss prestationsångest kring detta inlägg. Hur ska jag med suddiga bilder och alldeles för många minnen kunna återge vår mest lyckade Båstad-festkväll genom tiderna? Ja, nu låter det kanske helt sjukt bra, men tidigare erfarenheter av festande i Båstad har haft sina brister. Jag ska försöka i alla fall. Jag har två alternativ när jag ska berätta om den här helgen. Antingen låta råcool som om det här är något som händer varje dag i mitt liv, namedroppa klubbar och kändisar som om det var mitt normala umgänge, eller vara ärlig och berätta allt i detalj. Av erfarenhet vet jag att de flesta som läser min blogg uppskattar inläggen där jag är ärlig, so here we go!
Det hela började med ett besök i Kävlinge. På mina föräldrars byrå där all post mellanlandar hittade jag ett brev postat till mig. Lite underligt att det kommer till Kävlinge och inte Lund. Jaja, jag öppnade och fick se att det var en inbjudan till VIP-afton med modevisning på Madison i Båstad på herrveckans lördag, för mig och en vän. Sommarens största festkväll i Båstad. Jag läste och läste och försökte komma underfund med ett par saker. Som typ: Vad är det här egentligen? Är jag verkligen VIP? Vem ska jag ta med? Är det här bara reklam? Varför i hela friden har jag fått det här?! Jag sökte igenom internet för att finna mer information och läste om 500 VIP-gäster, modevisning, skönhetsbehandlingar, make-up, champagne, klubb.... Ja, ett litet intresse väcktes minsann. Jag frågade Ivar om han ville med. Han kände sig inte lockad av modevisningskväll. Bajs. Vem av mina vänner ska få bli den lyckliga? Två dagar innan OSA skickade jag ut ett "först-till-kvarn-SMS". Amelie högg först. Så småningom kom det fram att Mia också fått en sådan inbjudan hem till sina föräldrar, vilket väckte ännu ett par funderingar. Typ: Varför har både hon och jag fått inbjudan men inte de andra tjejerna? Varför bägge två hem till våra föräldrar? Vad har vi gemensamt som vi inte har gemensamt med de andra tjejerna? Eller rättare sagt, vad hade vi gemensamt när vi bodde hos våra föräldrar som vi inte hade gemensamt med de andra tjejerna?
Efter lite tjat och påtryckningar fick jag och Amelie Mia att ta inbjudan seriöst, och som tur var blev hennes planerade klassfest inte av. Men vem skulle då följa med Mia på hennes inbjudan? Mias klasskompis var på första plats, eftersom de redan planerat att hitta på något tillsammans. I sista sekund bangade hon, och istället kunde Elna följa med. Vi packade in ett antal outfits, några klackar, lite vin och cider, väskor, Ivar och fyra blondiner i Elnas Saab, körde till Kävlinge där vi tryckte in allt i Nissan istället, och adderade lite hundmat och en pudel och körde upp mot Båstad och Kattvik.
Jag förberedde mig på mitt tal jag skulle hålla om jag skulle råka bli intervjuad. Det skulle låta något i stil med:
- Jaha, och hur kommer det sig att du blev inbjuden till det här eventet?
- Jo, jag bor ju nästintill granne med Måns Zelmerlöw, och har alltid varit lite "kändiskåt", om du förstår vad jag menar? Alternativt ett svalt: Jag har ju mitt sommarresidens här vid Båstad, och genom åren har jag lyckats binda många fördelaktiga kontakter.
Efter någon timmes körning i solsken utan AC men med babbel drösade vi in i min sommarstuga, dumpade våra grejer, grävde fram bikini ur väskorna och kusiner ur rummen och stack ner och badade i Kattviks hamn. Här kanske Mia kan bistå med bilder så småningom. Efter en timmes sol och bad tog vi oss upp till huset och käkade fetaostbiffar, rotfrukter, sallad och en tzatziki som Ivar försett med extra många vitlökar så inga heta rika män skulle råka snubbla och landa med tungan i våra munnar eftersom vi var fyra upptagna kaboom-brudar som skulle ut på optimala singelkvällen. Tzatzikin satt där den skulle, och likaså gjorde vinet och cidern. Vid kvart i åtta körde min man oss in till Båstad och mot Madison och förbi Madison. Ja, det såg jäkligt tomt ut. Helsike, vi har blivit lurade. Jaja, vi tog mod till oss, vände om och blev avsläppta utanför Madison och trippade fram på röda mattan. Skakade hand med Peter Nyström, ägare till Miss Dee som höll i eventet och gick in och fick ett glas champagne.
Madison Miss Dee Båstad Fashion Circus
Vi "minglade" (snackade mest med varandra och silikontjejen) runt lite, gick in i "skönhetsrummet" där vi fick lösögonfransar påfästa, nagellack, en goodiebag och information om silikonbröst. "Tänk på nu tjejer när ni ska operera brösten, att om det är en billigare klinik så finns det en anledning till det. Det här är materialet ni ska använda. Ni kanske får betala femtusen mer, men det är det absolut värt!" Jaaa, jooo, OM vi nu av någon outgrundlig anledning skulle få för oss att pumpa upp våra fina små bröst till groteska pumpor, så vet vi vilka inlägg vi ska välja. Det är bra. (Om jag någon gång måste operera bort mina riktiga bröst kan det hända att jag fyller ut dem, och i så fall vet jag nu att det tredje alternativet av de sex i portföljen kändes mest lika mina egna).
Madison Miss Dee Båstad Fashion Circus
Något vi däremot INTE fick/valde att ta emot var större läppar. Ja, det fanns en brits där man kunde hoppa upp och få Juvéderm injicerat i både läppar och rynkor. Men som sagt så avstod vi. Det kändes inte som rätt tid, plats och dag att göra det. Även om det var gratis. Det verkade ett par andra göra, vilket gav oss inblick i plastikvärlden. Jag tror dock att jag talar för oss alla fyra när jag säger att vi nog är rätt OK med hur vi ser ut. Det borde vi vara i alla fall.

Inne i det här rummet upptäckte vi också att alla var blondiner. Jag tror faktiskt att exakt alla i rummet, utom silikonkvinnan, var blondiner. Hon var brunett. Vi passade in jäkligt bra!
Madison Miss Dee Båstad Fashion Circus
Efter någon timmes mingel var det dags för underhållning. Magnus Rosén, tidigare basist i bl.a. Hammerfall, spelade solo och efter det drog Fashion Circus igång.
Madison Miss Dee Båstad Fashion Circus
Elna tyckte det var så fint att hon fick tårar i ögonen.
Madison Miss Dee Båstad Fashion Circus
Eller så var hon bara glad att hon fick vara Mias gäst och faktiskt lyckades komma in på VIP-aftonen.
Madison Miss Dee Båstad Fashion Circus
Hur som haver, efter modevisningen fortsatte den fria baren (som jag glömt nämna; cider, champagne och öl) och minglet.
Kanal 5 Fashion Circus Madison Båstad
Låt mig bara snabbt avsäga mig allt ansvar om ni råkar få syn på de här två pinglorna i TV-rutan framåt hösten. Det kanske kanske var så att vi helt plötsligt stod mitt framför ett TV-team och en intervjuare, Mia stel som en pinne och jag fnittrig som på polishögskoleintervjun. Vad tror ni vi svarade på frågorna?
tennisveckan Båstad
Jaja, efter den persen var det dags att släppa loss lite. Vi minglade in oss hos Mikael Martinsson, som tydligen var framgångsrik inom svensk fotboll förut. Det hade vi faktiskt ingen aning om när vi började snacka med honom. Att han stod med på alla VIP-listor var vi inte heller medvetna om. Däremot gjorde det absolut ingenting. Något som inte heller gjorde någonting var att hans dotter Emma och son Niklas var sjukt trevliga och sociala. Även om de var sjukt trevliga hela gänget, så började Madison "dö ut lite" (folket fylldes visserligen på, men den fria baren stängde och det kändes inte lika speciellt där längre. Vi kollade dock aldrig tredje våningen som vi VIPare var välkomna upp till efter modevisningen...) och jag frågade "Papi" som vi kallade Micke resten av kvällen om det inte var dags att dra till Pepe's. Det är där vi var förra gången vi gjorde Båstad osäkert, men det var sjukt trångt och svettigt den gången. Papi höll med om att det var dags att dra vidare, men ville bara förbi Sand lite snabbt för att träffa några polare innan vi drog till Pepe's. Kejrå. Vi stack dit också, kom in tack vare Papi eftersom det var VIP-lista och 26 år som gällde. Jaja, först blev vi nekade för att vakten tyckte att Papi hade med sig lite för många barn. Vi propsade då på att vi faktiskt var väldigt nära 26 år allihopa, och skulle väga upp för Papis riktiga barn som var betydligt yngre. Efter visade leg var vi välkomna. Vi tappade genast bort vår nyfunna familj, men lät inga tårar gå till spillo för det. Mia och Amelie gick rätt snart på toa, medan jag och Elna stannade kvar och skakade rumpa utomhus. Vi blev bjudna på skumpa och rosé av några svettiga fejk-snobbar och hade hur kul som helst.
Efter ett tag fick jag SMS av Mia. "Hittade pappa här inne. Amo är med honom jag är i kö till toa" Tjing tjong, vi kutade in, letade reda på Mia-Lisa först och skuttade sen in genom folkmassorna och fram till Papis bord. Jodå, visst hade han sparat plats till oss!

Vad vi inte visste var att Papis polare inte var några nobodys, så klart kanske? Nej, både Thomas Ravelli och Andreas Ravelli och även Patrick Ekwall verkade vara bundis med vår Papi.

Vad som sades i samband med när den här bilden togs kanske inte riktigt har på internet att göra, men roligt var det! Några sekunder senare sa Ravelli "Inget facebookande om det här nu!" Haha, om NÅGON av någon outgrundlig anledning fått en bild på mig och Elna och någon suddig man i mitten postad på sin wall med ett stolt "Ravelli!" undertill så skulle det i så fall för det första vara ett misstag att den hamnade på din wall och inte min, och i övrigt så om detta mot förmodan hänt så var det absolut inte min mening att den skulle hamna på facebook, och om den nu hamnade på facebook några timmar så är det inte Ravelli som är på bilden. Bilden skulle dessutom i tidigare nämnda fall hur som helst ha tagits bort när jag nyktrat till. Oroa dig inte Ravelli!

Papi blev så småningom trött och gick hem och sov, vi satt kvar och tjötade med Niklas och Emma och drack ett par drinkar.
Vår vän Magnus hade lämnat en grillfest han var på och hoppat på tåget mot Båstad men inte kommit in på Sand. Anledning? Fel skor. Han hade flip-flop. I utbyte mot min kära Dorothea (min iPhone4) fick vi låna ut Niklas skor till Magnus. Magnus fick inte komma in på Sand. Anledning? Bara VIP-gäster ikväll. Jaja, Niklas fick tillbaka sina skor och vi började dra oss mot utgången. Vi ringde Ivar 02.40, hittade Magnus, sa farväl till Emma och Niklas, hoppade in bilen och åkte till Kattviks hamn för att nattbada näck och dricka lite vin. Asnajs och lite av en tradition! Hemma i huset käkade vi chips på trappan, drack lite vatten och somnade så småningom i våra sängar.

Så här såg Elna ut på hemvägen dagen efter, och det var nog så vi alla kände oss. Jag gjorde i alla fall det både söndag och måndag, men det var så sjukt värt det!
Om här hamnat någon bild som inte hör hemma här - hör av er!

Vad är det för dag?

Är det en vanlig dag?
Nej det är ingen vanlig dag, för det är Kattis fölsedag
HURRA HURRA HURRA!

Tidigare inlägg
RSS 2.0