Blondiner och fotbollsproffs i Båstad

Ja-a, hörre ni. Jag måste erkänna att jag känner viss prestationsångest kring detta inlägg. Hur ska jag med suddiga bilder och alldeles för många minnen kunna återge vår mest lyckade Båstad-festkväll genom tiderna? Ja, nu låter det kanske helt sjukt bra, men tidigare erfarenheter av festande i Båstad har haft sina brister. Jag ska försöka i alla fall. Jag har två alternativ när jag ska berätta om den här helgen. Antingen låta råcool som om det här är något som händer varje dag i mitt liv, namedroppa klubbar och kändisar som om det var mitt normala umgänge, eller vara ärlig och berätta allt i detalj. Av erfarenhet vet jag att de flesta som läser min blogg uppskattar inläggen där jag är ärlig, so here we go!
Det hela började med ett besök i Kävlinge. På mina föräldrars byrå där all post mellanlandar hittade jag ett brev postat till mig. Lite underligt att det kommer till Kävlinge och inte Lund. Jaja, jag öppnade och fick se att det var en inbjudan till VIP-afton med modevisning på Madison i Båstad på herrveckans lördag, för mig och en vän. Sommarens största festkväll i Båstad. Jag läste och läste och försökte komma underfund med ett par saker. Som typ: Vad är det här egentligen? Är jag verkligen VIP? Vem ska jag ta med? Är det här bara reklam? Varför i hela friden har jag fått det här?! Jag sökte igenom internet för att finna mer information och läste om 500 VIP-gäster, modevisning, skönhetsbehandlingar, make-up, champagne, klubb.... Ja, ett litet intresse väcktes minsann. Jag frågade Ivar om han ville med. Han kände sig inte lockad av modevisningskväll. Bajs. Vem av mina vänner ska få bli den lyckliga? Två dagar innan OSA skickade jag ut ett "först-till-kvarn-SMS". Amelie högg först. Så småningom kom det fram att Mia också fått en sådan inbjudan hem till sina föräldrar, vilket väckte ännu ett par funderingar. Typ: Varför har både hon och jag fått inbjudan men inte de andra tjejerna? Varför bägge två hem till våra föräldrar? Vad har vi gemensamt som vi inte har gemensamt med de andra tjejerna? Eller rättare sagt, vad hade vi gemensamt när vi bodde hos våra föräldrar som vi inte hade gemensamt med de andra tjejerna?
Efter lite tjat och påtryckningar fick jag och Amelie Mia att ta inbjudan seriöst, och som tur var blev hennes planerade klassfest inte av. Men vem skulle då följa med Mia på hennes inbjudan? Mias klasskompis var på första plats, eftersom de redan planerat att hitta på något tillsammans. I sista sekund bangade hon, och istället kunde Elna följa med. Vi packade in ett antal outfits, några klackar, lite vin och cider, väskor, Ivar och fyra blondiner i Elnas Saab, körde till Kävlinge där vi tryckte in allt i Nissan istället, och adderade lite hundmat och en pudel och körde upp mot Båstad och Kattvik.
Jag förberedde mig på mitt tal jag skulle hålla om jag skulle råka bli intervjuad. Det skulle låta något i stil med:
- Jaha, och hur kommer det sig att du blev inbjuden till det här eventet?
- Jo, jag bor ju nästintill granne med Måns Zelmerlöw, och har alltid varit lite "kändiskåt", om du förstår vad jag menar? Alternativt ett svalt: Jag har ju mitt sommarresidens här vid Båstad, och genom åren har jag lyckats binda många fördelaktiga kontakter.
Efter någon timmes körning i solsken utan AC men med babbel drösade vi in i min sommarstuga, dumpade våra grejer, grävde fram bikini ur väskorna och kusiner ur rummen och stack ner och badade i Kattviks hamn. Här kanske Mia kan bistå med bilder så småningom. Efter en timmes sol och bad tog vi oss upp till huset och käkade fetaostbiffar, rotfrukter, sallad och en tzatziki som Ivar försett med extra många vitlökar så inga heta rika män skulle råka snubbla och landa med tungan i våra munnar eftersom vi var fyra upptagna kaboom-brudar som skulle ut på optimala singelkvällen. Tzatzikin satt där den skulle, och likaså gjorde vinet och cidern. Vid kvart i åtta körde min man oss in till Båstad och mot Madison och förbi Madison. Ja, det såg jäkligt tomt ut. Helsike, vi har blivit lurade. Jaja, vi tog mod till oss, vände om och blev avsläppta utanför Madison och trippade fram på röda mattan. Skakade hand med Peter Nyström, ägare till Miss Dee som höll i eventet och gick in och fick ett glas champagne.
Madison Miss Dee Båstad Fashion Circus
Vi "minglade" (snackade mest med varandra och silikontjejen) runt lite, gick in i "skönhetsrummet" där vi fick lösögonfransar påfästa, nagellack, en goodiebag och information om silikonbröst. "Tänk på nu tjejer när ni ska operera brösten, att om det är en billigare klinik så finns det en anledning till det. Det här är materialet ni ska använda. Ni kanske får betala femtusen mer, men det är det absolut värt!" Jaaa, jooo, OM vi nu av någon outgrundlig anledning skulle få för oss att pumpa upp våra fina små bröst till groteska pumpor, så vet vi vilka inlägg vi ska välja. Det är bra. (Om jag någon gång måste operera bort mina riktiga bröst kan det hända att jag fyller ut dem, och i så fall vet jag nu att det tredje alternativet av de sex i portföljen kändes mest lika mina egna).
Madison Miss Dee Båstad Fashion Circus
Något vi däremot INTE fick/valde att ta emot var större läppar. Ja, det fanns en brits där man kunde hoppa upp och få Juvéderm injicerat i både läppar och rynkor. Men som sagt så avstod vi. Det kändes inte som rätt tid, plats och dag att göra det. Även om det var gratis. Det verkade ett par andra göra, vilket gav oss inblick i plastikvärlden. Jag tror dock att jag talar för oss alla fyra när jag säger att vi nog är rätt OK med hur vi ser ut. Det borde vi vara i alla fall.

Inne i det här rummet upptäckte vi också att alla var blondiner. Jag tror faktiskt att exakt alla i rummet, utom silikonkvinnan, var blondiner. Hon var brunett. Vi passade in jäkligt bra!
Madison Miss Dee Båstad Fashion Circus
Efter någon timmes mingel var det dags för underhållning. Magnus Rosén, tidigare basist i bl.a. Hammerfall, spelade solo och efter det drog Fashion Circus igång.
Madison Miss Dee Båstad Fashion Circus
Elna tyckte det var så fint att hon fick tårar i ögonen.
Madison Miss Dee Båstad Fashion Circus
Eller så var hon bara glad att hon fick vara Mias gäst och faktiskt lyckades komma in på VIP-aftonen.
Madison Miss Dee Båstad Fashion Circus
Hur som haver, efter modevisningen fortsatte den fria baren (som jag glömt nämna; cider, champagne och öl) och minglet.
Kanal 5 Fashion Circus Madison Båstad
Låt mig bara snabbt avsäga mig allt ansvar om ni råkar få syn på de här två pinglorna i TV-rutan framåt hösten. Det kanske kanske var så att vi helt plötsligt stod mitt framför ett TV-team och en intervjuare, Mia stel som en pinne och jag fnittrig som på polishögskoleintervjun. Vad tror ni vi svarade på frågorna?
tennisveckan Båstad
Jaja, efter den persen var det dags att släppa loss lite. Vi minglade in oss hos Mikael Martinsson, som tydligen var framgångsrik inom svensk fotboll förut. Det hade vi faktiskt ingen aning om när vi började snacka med honom. Att han stod med på alla VIP-listor var vi inte heller medvetna om. Däremot gjorde det absolut ingenting. Något som inte heller gjorde någonting var att hans dotter Emma och son Niklas var sjukt trevliga och sociala. Även om de var sjukt trevliga hela gänget, så började Madison "dö ut lite" (folket fylldes visserligen på, men den fria baren stängde och det kändes inte lika speciellt där längre. Vi kollade dock aldrig tredje våningen som vi VIPare var välkomna upp till efter modevisningen...) och jag frågade "Papi" som vi kallade Micke resten av kvällen om det inte var dags att dra till Pepe's. Det är där vi var förra gången vi gjorde Båstad osäkert, men det var sjukt trångt och svettigt den gången. Papi höll med om att det var dags att dra vidare, men ville bara förbi Sand lite snabbt för att träffa några polare innan vi drog till Pepe's. Kejrå. Vi stack dit också, kom in tack vare Papi eftersom det var VIP-lista och 26 år som gällde. Jaja, först blev vi nekade för att vakten tyckte att Papi hade med sig lite för många barn. Vi propsade då på att vi faktiskt var väldigt nära 26 år allihopa, och skulle väga upp för Papis riktiga barn som var betydligt yngre. Efter visade leg var vi välkomna. Vi tappade genast bort vår nyfunna familj, men lät inga tårar gå till spillo för det. Mia och Amelie gick rätt snart på toa, medan jag och Elna stannade kvar och skakade rumpa utomhus. Vi blev bjudna på skumpa och rosé av några svettiga fejk-snobbar och hade hur kul som helst.
Efter ett tag fick jag SMS av Mia. "Hittade pappa här inne. Amo är med honom jag är i kö till toa" Tjing tjong, vi kutade in, letade reda på Mia-Lisa först och skuttade sen in genom folkmassorna och fram till Papis bord. Jodå, visst hade han sparat plats till oss!

Vad vi inte visste var att Papis polare inte var några nobodys, så klart kanske? Nej, både Thomas Ravelli och Andreas Ravelli och även Patrick Ekwall verkade vara bundis med vår Papi.

Vad som sades i samband med när den här bilden togs kanske inte riktigt har på internet att göra, men roligt var det! Några sekunder senare sa Ravelli "Inget facebookande om det här nu!" Haha, om NÅGON av någon outgrundlig anledning fått en bild på mig och Elna och någon suddig man i mitten postad på sin wall med ett stolt "Ravelli!" undertill så skulle det i så fall för det första vara ett misstag att den hamnade på din wall och inte min, och i övrigt så om detta mot förmodan hänt så var det absolut inte min mening att den skulle hamna på facebook, och om den nu hamnade på facebook några timmar så är det inte Ravelli som är på bilden. Bilden skulle dessutom i tidigare nämnda fall hur som helst ha tagits bort när jag nyktrat till. Oroa dig inte Ravelli!

Papi blev så småningom trött och gick hem och sov, vi satt kvar och tjötade med Niklas och Emma och drack ett par drinkar.
Vår vän Magnus hade lämnat en grillfest han var på och hoppat på tåget mot Båstad men inte kommit in på Sand. Anledning? Fel skor. Han hade flip-flop. I utbyte mot min kära Dorothea (min iPhone4) fick vi låna ut Niklas skor till Magnus. Magnus fick inte komma in på Sand. Anledning? Bara VIP-gäster ikväll. Jaja, Niklas fick tillbaka sina skor och vi började dra oss mot utgången. Vi ringde Ivar 02.40, hittade Magnus, sa farväl till Emma och Niklas, hoppade in bilen och åkte till Kattviks hamn för att nattbada näck och dricka lite vin. Asnajs och lite av en tradition! Hemma i huset käkade vi chips på trappan, drack lite vatten och somnade så småningom i våra sängar.

Så här såg Elna ut på hemvägen dagen efter, och det var nog så vi alla kände oss. Jag gjorde i alla fall det både söndag och måndag, men det var så sjukt värt det!
Om här hamnat någon bild som inte hör hemma här - hör av er!

Kommentarer
Postat av: Murre

Bra jobbat töser :D

2011-07-21 @ 17:24:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0