hurblirdet

Jag slutade tidigare på jobbet idag så nu har jag trampat hemåt, slitit av mig de bäcksvarta heltäckande arbetskläderna och klätt mig i samma som så många andra unga svenska tjejer gör nu för tiden: så lite som möjligt. Strandfilt, vattenflaska, en tentapluggsbok, shorts och överstrykningspenna får följa med ut, nu ska här solas!

Den fjortonde fyllde min älskling år, jag firade honom med sång, glass med jordgubbar och choklad tillsammans med te på sängen, tulpaner och världens minsta  present; en iPod shuffle. På kvällen lagade jag indonesiskt och mycket mer än så var vi inte ensamma; han hade jobb och kurs hela dagen, jag hade skola och på kvällen hade vi volleybollsträning. Romantiskt!

Dagen innan mötte jag upp med Ivar och Scott på Paradiset för lite snooker. Det var nog allt roligare än vanlig biljard. Lite svårare att se askass ut.

Våren är här och med det lite roligare frukostar. Inte bara äpplen, banan och citrus, utan druvor, plommon, persikor, meloner, kiwi och bär. Mums!

I lördags vaknade jag vid tio och gick upp på Esplanaden och hälsade på Mia och Amelie som stod och sålde. Den här vackra gåsen ville Mia göra sig av med, jag förstår verkligen inte varför!

Kvällen innan var det myskväll hos Amelie med hallonpaj, glass och spel, och redan då lyckades jag knipa åt mig en klänning hon hade tänkt sälja. Den är skitfin! Även om hon uppenbarligen dissat den...

På kvällen i lördags var det dags för Juridiska Föreningens vårbal, så vid tvåtiden kom Tove och Natta förbi. Jag fixade Nathalies hår, Nathalie Toves och Tove mitt. Alla tre blev dunderfina och med sällskap av min man, stilig som få i sin nyinköpta frack tog vi taxi till Grand Hotell.

Där tog vi en fördrink med Emilia och Karin, innan vi så småningom promenerade till AF-borgen.

Väl inne åt vi god mat...

...lyssnade på opera och körsång...

...och lyssnade på tal av bland annat Herr Ranelid himself. I hans tal till kvinnan uppmanade han oss att ta emot mannens säd, för om kvinnan inte skulle göra det skulle människosläktet dö ut inom 60 (eller var det 90?) år.

I pausen sprang vi på sötaste lektorn Karin Adlercreutz, som jag haft som föreläsare på en tidigare kurs. Även hon höll ett tal där hon bland annat sa att hon nu som pensionär med gott samvete kunde uppmana oss att ha i åtanke att det finns omtentor men inga omfester.

Väl hemma tvättade jag bort stämplar från loungen, sexan och inträdet.

Igår var jag ute och försökte mig på att springa. Jag gick in för det stenhårt, tänkte att nu jävlar, inte ska det väl vara så svårt att springa på min måltid redan nu? Jag måste ju klara det om en månad!

Efter 100 meter fick jag håll och fick gå en kilometer. Jaja, inga sura miner, så småningom fick jag upp farten utan att vika mig dubbel av smärta. Inte i närheten av den önskvärda hastigheten, men ändå. Sprang och sprang flera mil kändes det som, men runkeeperdamen höll inte med om avståndet när hon envisades att var femte minut göra mig uppmärksam på att jag minsann inte avverkat ännu en kilometer, utan snarare 700 meter. Deprimerande. Jaja. Sista kilometern högg hållet in igen, och jag fick powerwalka sista biten, vilket i och för sig var helt okej eftersom jag körde min "nice ass-walk". Jaaa, sommar 2011, jag SKA ha ett juicy ass!

Kom så småningom hem och körde hundra situps, hundra rygglyft och hundra benlyft. Struntade i armhävningar fast jag försökte ställa in mig på att avverka dem under hela springturen. Jag avskyr armhävningar.

Hit har vi bokat resa nu! Får se om det är lika fint i verkligheten. Jag, Ivar, Hasse och Annika åker till Norge, Oslo och Bergen, i september. De ska springa maraton, jag ska göra nada. Eller kanske springa 500meter som Ivar tipsade om att man kunde. Mjaaaa.

Hoj hoj, alla!

Hemma efter en uttömmande helg i Torekov. Jag, mamma och Ivar åkte iväg på boot camp, tre intensiva dagar med golflektioner tre timmar om dagen och i vårt fall två golfrundor. Vi har filat på våra chippar, pitchar, drivar, puttar och fairwayspel. Vi får hoppas att vi får valuta för pengarna och sänker oss rejält i sommar.

Härligt väder fick vi till slut också förresten! I fredags var det nästan storm när vi stod på drivingrangen, i lördags lite lugnare och lite soligare, och igår var det helt underbart varmt och någorlunda vindstilla. Jag har bränt in en fin trekant på nyckelbenen från min tröja. Najs.

Förbereder för en heldag på Juridicum, ska strax slänga ihop en belugasallad och cykla iväg. På senaste tiden har jag nästan alltid belugasallad till lunch. Det finns flera anledningar:

• Det är gott
• Det är snabbt och enkelt att göra
• Man blir asmätt aslänge
• Man behöver inte köa till micron på JF

Jag kokar en dl belugalinser och en dl bulgur och låter det svalna, belugalinserna i sitt kokvatten.

Sen kör man på med det gröna; skär gurka, morot, oliver, tomat och sallad och trycker så småningom ner allt i en lunchlåda. I en liten sambalburk blandar jag balsamvinäger, olivolja, dijonsenap, italiensk salladskrydda och lite flingsalt som jag häller över salladen när det är dags att käka den.

MUMS MUMS MUMS!

Tips: Jag har för någon månad sen kokat massor av linser och bulgur, som jag sedan frös in i portionsförpackningar. Nu är det bara att slänga fram en sådan påse över natten om jag vet att jag ska ha lunch med till skolan nästa dag.

Relativt lite skada för att ha voltat 3/4 varv på väg upp till Åre. Otrolig tur att ingen skadades, mindre trevlig hemresa. Det är sådant man får ta och kanske vara tacksam över ändå när man trots allt haft så mycket tur.

Förövrigt satte familjen Welander med partners rullning på

• 1 Brandbil
• 2 Polisbilar
• 6 Ambulanser
• 1 Räddningsskoter
• 1 Helikopter

Innan jag åkte skrev jag ett tresidigt PM som sammanfattade böckerna ovan. Kändes lite oöverstigligt där ett tag, men det gick bra och läraren blev nöjd.

Nu helt plötsligt, en vecka senare, är vi mitt uppe i Lissabonfördraget. Eller fördraget om europeiska unionen. Är det samma? Jag känner mig något förvirrad, men har ägnat morgonen åt att strukturera upp lite bland böcker och lagar, trots att jag borde gjort en övning. Det går nog bra ändå.

Tänkte skriva ett inlägg om hur skönt det är att vara hemma och att allt är som vanligt igen. Det är det inte. Vi kom hem till Lund sent igår kväll och har inte hunnit handla någon mat, så till frukost fick jag käka vad som fanns hemma. Knäcke med smör, pepparrot och ost. Inte riktigt som vanligt.

Nu; skola. Har ingen aning om var vi befinner oss nu, vilken bok de föreläser utifrån, vilka övningar jag missat osv. Får väl sätta mig ner och sätta mig in i allt. Imorgon eller så. Nu ska jag försöka dölja mina såriga köldskador. Äckligt.

Jag satt och köade i fyra timmar utanför MacSupport i Lund förra fredagen för att kunna köpa en sprillans ny iPad2 när de släpptes. Ja, inte till mig själv, utan till mamma som fyllde år första april. Gissa vem som troligtvis använt den minst?