250: Vi var pepp

Förut var vi jäkligt peppade. Jag kom hem från ett äventyr på stan, hade dragit på mig strumpbyxor, kort kjol och vårjacka och cyklat upp till centralaste centrum och mött Nathalie, druckit kaffe på Saluhallen och handlat biljetter till Kabarén och Spexet på Lundakarnevalen tillsammans med Amelie och Elna, kom hem med gott humör; friskt humör. Solen hade värmt upp hela mitt sinne och jag var redo, redo för allt. Redo för att löpa fem kilometer.
Sen satte jag mig i soffan med datorn för att gå igenom mina bilder.
Sicken. Miss.
Nu ser mina planer ut som såhär:
Sätta punkt för detta inlägget
Laga pasta med soltorkade tomater, oliver och fetaost. Och vin.
Baka chokladmuffins för första gången på flera år
Jag kan vara smal och nyttig imorgon. Efter jobbet. Kanske.



G
oogle Translate:
Before, we were damn excited. I came home from an adventure on the town,
had pulled on me pantyhose, short skirt and vårjacka and cycled up to the most
central center and met with Nathalie, drinking coffee in the Market Hall and acted
tickets to cabaret and spex at Lund carnival along with Amelie and Elna, came
home with good humor, healthy mood. The sun had warmed up my mind and
I was ready, ready for anything. Ready to run five kilometers.

Then I sat on the couch with the computer to go through my photos.

Sick. Miss.

Now my plans look like this:

Turning point for this post
Cook pasta with sundried tomatoes, olives and feta cheese. And wine.
Bake chocolate cupcakes for the first time in years

I can be thin and healthy tomorrow. After work. Maybe.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0