Mmmmm, har kommit hem från volleybollens årsmöte för ett tag sedan, och nu sjunkit ner i soffan. Dags för lite käk, lite Big Brother och lite mys. Saknas bara en voffsing i knät för att fullända mysaftonen. Jag får väl tända ett ljus i stället =(
I morse testade jag något nytt; hemmavaxning! Någon gång för länge länge sedan köpte Malin hem något vax som jag provade men inte attans ryckte det ut några hårstrån. Idag däremot! Nu hade jag under min pluggmånad låtit benens hårstrån växa fritt, och kunde äntligen prova det här vaxet. Utan höga förväntningar, men fan vad bra det var! Inte ett hårstrå så långt ögat når. Dock tar det ju mycket längre tid än rakning, så det lär väl inte vara något jag går över helt till, men någon gång ibland kommer jag nog köra på.
Sorry för noll uppdatering igår, men jag hade en sådan dag när man bara lever för mycket för att kunna pressa in datortid. Eller lever och lever, de första 4,5 timmarna skrev jag tenta, men sen, sen började jag leva! Köpte en gigantisk vattenmelon och trampade ut till Elna. Vi tog med oss vattisen och glass ut på gräsmattan och solade tills vi blev röda. Vid fem cyklade jag hem, kastade ihop en pastasallad i en hink, bytte om och åkte med Elna, Patrik, Ivar och Amelie ut till Görslöv för att spela volleyboll. Lite svårt att inte slå ut bollen i åkern bredvid planen, varpå man fick smyga ut och hämta den utan att förstöra grödorna.
Jag och flickorna har köpt biljetter till Adrian Lux på torsdag. Det är första gången på jääääkligt länge vi är ute, det är första gången på jääääääääääääääkligt länge JAG är ute. Jag har för fisken inte haft heels på flera månader, om inte mina 5-6cm vardagsboots räknas. Jag lovar er att jag inte kommer räkna dem på torsdag, för jag kommer dö av smärta och ovana. Kanske ska strunta i de gamla takterna och rocka lågsko istället...
Hur som haver, jag tror det kommer bli en fet, het, svettig afton och ser verkeligen fram emot att skaka rumpa med töserna igen!
En ökning i statistiken med 2000% mot det vanliga är najs, men än så länge har bara TVÅ skickat länkar till mig. Är det inte fler som ställer upp? Kom igen nu, våga visa era lår; vare sig de går ihop eller inte, är hjulbenta eller kobenta, långa eller korta! Jag får ju massa bra reaktioner, men häng med i utmaningen nu!
Tänker pusha för min tuffa syrra som verkar gå in för att starta en rörelse. Efter att ha läst Egoinas inlägg där hon får ett läsarmejl och besvarar genom att helt sonika smälla ut en bild på sina lår som "går ihop" hänkar min syrra på och gör detsamma.
För er som inte spenderar X antal timmar i veckan åt att följa bloggosfären handlar det här om att bl.a. Kissie sagt att man är för fet om ens lår går ihop, vilket verkar ha fastnat hos många tonårstjejer.
När jag kommer hem från dagens tentaplugg tänker jag också smälla upp en bild på mina lår, som trots att jag är smal "går ihop". Hur många vågar?
Alla som slänger upp en bild på sina lår och länkar här i en kommentar hejar jag på genom att lägga upp bilderna och länka bloggarna. Kom igen nu!
Och nej, givetvis är man inte onormal om låren inte går ihop, men det jag
vill trycka på är att bara för att låren går ihop betyder det inte att man är fet.
Kommentarsfunktionen är fixad så nu funkar det att kommentera!
Nu ni, nu har jag lyckats igen! Gott som tusan! (Recept för en stormagad person)
Skär 3cm purjo i tunna tunna skivor, 1 liten vitlöksklyfta i tunna tunna skivor och 1/4 röd paprika i tärningar.
Koka ris (jag kokade ca 1,5 dl idag) med en halv kycklingbuljongstärning och någon tesked persilja.
Stek purjo och vitlök i het olivolja (Ivar har gjort en egen olja med chili och piri piri, har ni ingen sådan så smula ner lite torkad chili eller liknande i oljan i stekjärnet) på låg värme.
Vänd efter någon minut ner paprikan och låt puttra i några minuter till.
Dumpa i ett par nävar räkor och någon deciliter gröna ärtor. Höj värmen lite, salta, peppra och stek ihop i tre minuter (mina räkor och ärtor var frusna).
Jag dricker ju knappt kaffe längre, men senaste veckan har jag inte lyckats hålla mig ifrån det. Jag känner inte den där lilla extra produktiviteten utan en hink kaffe under morgontimmarna, har svårt att hitta min energi. Jag hoppas hoppas hoppas bara att jag inte får beroende-symtom igen, och att jag lyckas hålla den koffeinstinna drycken från min strupe under sommaren. Eller ja, jag ser inget fel med att dricka det ibland, jag vill bara inte ha det som en daglig rutin.
Nu sitter jag i alla fall här med en skvätt kaffe för att motivera mig att klämma ut det sista ur min plugg-ådra. Anteckningar ska skrivas in på datorn, ex-tentor ska gås igenom. Löfte till mig själv inför nästa termin? Skjut inte upp studier! Man finner inte motivation och tid till att ta tentan en månad senare.
Dagarna flyter ihop, alla ser likadana ut. Juridicums källare, stenhårt plugg och en tryckande stress, men häromdagen, när det nu var, träffades jag och Ivar vid åtta. Han bjöd mig på sushi på Wasabi, och bio. Baksmällan 2. Vi såg ettan för ett tag sedan och älskade den, och när nu uppföljaren kom kunde vi inte låta bli. Alla i biosalongen, inklusive jag (trots att jag normalt HATAR det) satt och asgarvade och applåderade i slutet; den var så jävla jävla rolig!
Det är typ de enda filmerna både jag och Ivar gillar till 100 %. Det enda negativa var att jag köpte den största portionen popcorn som fanns och rullade i princip ut från salongen efteråt, efter både sushi och massiva mängder popcorn. Hade så fruktansvärt ont i magen och såg ut att vara gravid i sjunde månaden. Fast det är ju så gott med poppe, så tvivlar inte på att det kanske skulle kunna hända igen.
Har ju glömt berätta att jag var på Ullared för ett tag sedan! Andra gången i mitt liv, och mycket billigare den här gången. Jag var kanske lite väl lyrisk den gången. Nu lyckades jag hålla nere inköpet till 550 kronor, och köpte bara några få, väl utvalda ting. Läderväska, bikiniöverdel, BH, trosa, sjal, strumpor, deo, massageolja, doftljus, solkräm till ansiktet och solstift till läpparna. Nice!
Lite niceare var MQ-outleten utanför. 50%, jag köpte en blus och en grovstickad kofta. Niceare!
I tisdags, när jag liksom i måndags, pressade mig själv i Juridicums källare 12 timmar åt jag lunch med Ivar. Vi gick sen till Espresso House för att köpa en Frapino med choklad och espresso to go, blev jag lite uppgivet fnittrig när jag såg meddelandet på muggen.
Är en bra dag en dag när man sitter fastklistrad framför en datorskärm, i en källare, darrande av stress och kaffe bläddrandes i gamla unkna böcker och frenetiskt meningsskapande i tolv timmar? I så fall, i så fall så hade jag en bra dag i tisdags med, liksom i måndags.
Nej, uppenbarligen inte, det vet väl alla. Alla vet att man inte ska skjuta fram sitt plugg tills tiden inte riktigt räcker till längre. Alla vet att man inte ska sitta uppe hela sista natten bara för att få sin uppsats klar i tid.
Men vad hjälper det?
Man vet det extra mycket vid slutet av varje delmoment på kursen, och bestämmer sig alltid lika motiverat att nu, NU jävlar ska jag plugga varje dag så jag slipper den här stressen. Men inte fan gör man det. Eller är det bara jag?
Jaja, än är jag inte fri. Nu ska jag råplugga till min uppskjutna tenta som jag har på måndag, och sen ska jag stå till svars för min skituppsats under opponeringen. Sen! Sen har jag en paus. Sommar, sol, och lite jobb. Najs.
Nästa termin, då JÄVLAR! Då ska jag plugga varje dag!
Jag sitter och är grymt illamående. Inte bara på grund av kaffekicken som inte vill lägga sig och paniken över min uppsats som inte vill skriva klart sig själv, utan mest på grund av det ni ser på bilden. När jag stängde min lagbok i Kattvik måste jag ha gjort det jäkligt snabbt, och utan en blick på den. Fyra sidor var igenklistrade och när jag försiktigt drog isär sida efter sida uppenbarade till slut sig den här varelsen. En splashad spindel. Det är så jädrans vidrigt, och jag kan inte ta bort den heller för jag vill inte röra vid den. Dessutom är den på sidan där EKMRs artikel 6 står, en av två EKMR-artiklar jag använder mig av i mitt uppsatsskrivande, så jag måste ha den sidan uppslagen någorlunda frekvent. Det är nästan så jag känner lukten av död och spindelslem, och magen vill bara vända sig ut och in. Ser fram emot när jag kommer hem och kan be min stora starka modiga man om hjälp att krafsa bort liket.
Sitter i Juridicums källare och darrar av koffeinkick och stress. Kommer vara totalt isolerad i två dagar nu för att få in den här uppsatsen i tid. Hoppas ni har en trevligare tillvaro dessa soliga dagar!
Har försökt packa lätt för dessa två nätter i Kattvik. Det gick inte så bra. En rullväska fylld med lagbok och förarbete är inte lätt hur lite kläder man än tar med. Här är i alla fall min "necessär", exklusive tandborste och tandkräm. Smink fick stanna hemma, och med följde bara Oliva eco eye cream, Chloé Eau de Parfum, Matis Réponse pureté, Depend nr. 009 och H&M clear nail polish. Vad mer kan man behöva?
Visst åkte jag hit för att umgås med släkten och fira farfars födelsedag, men lik förbaskat har jag jäkligt stressigt att få klart min uppsats. Dock är det ju ganska najs att plugga med den här utsikten istället för i Jurrans källare. Eller hur? Solen skiner och havet glittrar, det verkar vara ett ollonborreår och flugorna har redan börjat invadera.
Jag blir så himla glad av mina jyckisar, träffar dem alldeles för sällan nuförtiden. Nu är vi i alla fall i Kattvik, men hundarna är inte helt nöjda med tillvaron. Roxy ska ställas ut imorgon och får inte vara ute och busa och rulla runt och förstöra pälsen. Hur kul är det egentligen att vara INNE i Kattvik? Inte alls galpar dem.
Kiwi får i alla fall vara ute, men tycker det är rätt tråkigt utan Roxy. Då sällskapar hon hellre än undersöker världen. Sötnos.
Vänner, vänner, jag har blivit lat. Inte förrän nu har jag käkat upp min frulle och hällt i mig mitt te. Jag borde ha hunnit springa, varit i skolan i två timmar eller åtminstone tagit en dusch. Varje dag tänker jag "Imorgon, imorgon tar jag tag i det." Det gör jag inte. Nu tänker jag "Klockan tio tar jag tag i det." Jag tänker diska, måla naglarna, bläddra igenom Dissidenten, vika ihop lite kläder och lägga in i garderoben, rensa mitt skrivbord, springa, duscha och sen äta lunch hos Natta vid ett. Efter lunchen sätter jag mig på Jurran och skriver uppsats fram tills klockan sex då jag sticker på tränarmöte. När det är klart cyklar jag hem och byter om och sticker till volleyn. Idag är det Magnoliacupen och vi ska minsann kamma poäng!
Efter många månader i bara genomskinligt nagellack har jag nu kommit in i en period med lite mer "färg". Beige, röd, pärlemo, brun, grå och nu vit. Det är färgerna jag lackat mina naglar med de senaste veckorna. Jag tror det vita flyger av imorgon, men har ännu inte bestämt vilken färg som ska få ersätta.
Igår lagade jag minsann en god måltid! Jag förväntade mig noll men utfallet blev bra.
Marinera två nävar räkor i en stor skvätt olivolja, massa curry, lite paprikapulver, chili, gurkmeja, ingefära och tre stora pressade vitlöksklyftor i nån halvtimme. Skär en stor pangasusfilé i tärningar och blanda i marinaden mot slutet.
Koka bulgur med kycklingbuljong, basilika och två matskedar av marinaden.
Stek lite purjo, en hackad morot och en halv deciliter strimlad vitkål i en skvätt av marinaden tills det mjuknat lite. Häll över en matsked mjöl och blanda in ordentligt. Tryck ut en kluddelutt culiness och rör om. Höj värmen till max och kasta i fisken och räkorna och all marinaden och fräs någon minut. Blanda i en tesked mini-creme fraiche och en tesked vitlök- och örtercremecheese och en tärnad tomat. Smaka av med salt och peppar och ett rejält tryck på citronen och servera med bulgurn.
Enligt mig är sommaren igång när korna går på bete. Dessa söta solvarma ångande korna blir ju hundra gånger mer somriga med Kattviks hamn i bakgrunden. Härliga djur!
Igår halvinvigde jag min nya bikini. Elna och Patrik kom över på bastuafton och jag hade på mig bikinin i typ tio min. Men den är fin! Man kan självklart ta av banden också.
PS. Jag och Ivar snackade i morse om huruvida jag skulle posta en sådan här bild på bloggen. Jag sa nej, jag skulle inte lägga ut en "pose-bild" med bikini, men skulle inte dra mig för att lägga ut en bild från stranden där jag bär bikini. Men nu har jag ändrat mig. Jag tycker inte det är så horribelt. Vad tycker ni?
När Ivar kom hem efter läkarbesöket hade jag fixat frulle, med extra romantik. Den vanliga frukosten, men med te i kanna och tekoppar och tända doftljus. Mysigt!
I morse stod väckarklockan på åtta, men vi snoozade till halv nio innan Ivar gick upp och åkte till Capio, jag låg kvar en stund till och bara beundrade utsikten. Gigantiskt mysigt täcke, vita väggar, vitt tak, vita sängbord, vita garderobsdörrar och vita jalusier. Utvalda ting i fönsterkarmen och våra egenmålade tavlor på väggen. Jag gillar vårt sovrum, det är lätt mitt favoritrum i vår lägenhet.
Kattvik har alltid något ögongodis att bjuda på, när man än kommer dit. Den här gången var det de gigantiska rhododendronarna som stod i blom, och snövita trädsvampar.
Jag älskar färska vackra doftande blommor, jag älskar liljor och jag älskar syrener. Världsbästa kombon måste ju vara den i mitt nyputsade köksfönster. Hela lägenheten doftar och mitt öga kittlas av skönheten. Underbart!
Igår kväll åt jag på restaurang med mina simhoppare, efteråt gick jag, Sanna och Adam till Espresso house och på väg hem därifrån knep jag till mig en stor bukett syrener som jag sedan delade på två och satte i våra Scotland Yard-glas. Ivar är inte lika lyrisk som jag, men han låter mig hållas.
Har haft en mysig helg med Ivar. Vi provkörde min kusins Audi och Ivar har blivit kär. Vi får se om han köper den... Bland annat åkte vi till Kattvik där vi åt god middag, drack vin, tittade på melodifestivalen, tände brasa och ljus. Brunch i Båstad, Tylösand, sol och regn på vägen och bra musik - jag gillar roadtrips!
Har rivit av ett överflöd av vindruvor, skalat en banan och skalat två hårdkokta ägg. När dessa är långt ner i magen hoppar jag in i duschen och sen hör ni inte mer från mig idag. Jag och Ivar ska provköra en bil, och än så länge vet vi inte vart eller hur länge vi färdas. Ciao!
I mitt köksfönster står en amaryllis som håller på att slå ut. Jag tror inte den här amaryllisen riktigt har förstått att den framför allt anses vara en julblomma...
Jag har lärt mig att när de är överblommade ska de klippas ner och ställas undan på vila. Så gjorde jag, förrförra vintern, och tog i julas fram den ur skåpet och försökte vattna igång den. Det brydde den sig inte om, utan stod bara som en slabbig gigantisk lök utan grönt i fönstret i två månader. Jag gav upp och ställde in den högst upp i vårt skafferi för att prova nästa år igen. Sen nu förra helgen när vi hade lite vårstädning flyttade jag på pastapaket och fann en lång vit pinne innanför. Jag tog fram en stol och upptäckte till min förtjusning att det var min amaryllis som utan ljus och vatten skjutit iväg två långa blomstänglar. Eftersom den inte fått något ljus hade inte klorofyllet fått framkalla den gröna färgen, utan allt var totalt vitt. Med vördnad tog jag fram krukan, gav den en slurk vatten och satte den i fönstret. Nu har den vuxit sig dubbelt så hög, fått grön färg och blommorna är på god väg att slå ut.
Jag blev helt pirrig av att hitta mitt välmående skötebarn, och till och med Ivar kände en viss "excitement" av fyndet. Nu bryr vi oss inte om årstider längre, utan njuter av vår stolta amaryllis, när den än väljer att blomstra.
Jag vill käka frukost hela tiden nu för tiden. När den består av saftig ananas, antioxidanta druvor, vattniga meloner och annat smaskigt smaskigt smaskigt är det svårt att motstå!
Idag var det dags för min och Amelies andra runda tillsammans i år, trots att hon hade träningsverk. Vi sprang runt runt runt i stadsparken i en halvtimme, och gick sen in på badet och drack, sprang i trappor, lite styrketräning och stretchade.
Nu har jag tryckt i mig världens största portion gnocchis, korv och rosa sås. Svinigt och krängigt, men oh så gott! Nu ska jag snart rulla ner i badkaret med min nya hårinpackning och ansiktsmask, skrubba av mig svett och hud och sen förhoppningsvis trava iväg till Ivars kontor för att sitta där och plugga. Måste dock försöka ringa en restaurang, en klätterförening och senare skicka iväg kläder till tradera-vinnare.
Okej, jag kanske börjar bli jäkligt tjatig med mina sommarinlägg, men jag är så ruskigt pirrig för att sommaren är på g.
Igår hade vi simhoppets landträning utomhus, med inriktning på allt annat än simhopp. Vi körde volley, fotboll, killerboll och dunkgömme. Sist jag lekte dunkgömme var på Ven med mina töser, men det är fasiken en riktigt rolig lek! Mitt under dunkandet började det regna ett riktigt sommarregn, få gigantiska droppar under några minuter och den uppvärmda våta asfalten doftade så som den bara gör på sommaren. Inte förväntade jag mig att njuta så av regn!
Jag gav mig ut för att prova springa innan frukost och se om det hjälpte mot mitt håll, men det gjorde det inte. Så återigen blev det bara tre kilometer och mest powerwalk, vilket i och för sig inte är helt fel. Det var härligt att vara ute lite tidigare än jag varit på senare tid, mycket svalare och friskare luft.
Eftersom frukosten då blev så sent som vid tio kände jag att den vanliga frukosten skulle bli för mycket eftersom jag ska käka lunch vid tolv. Istället gjorde jag havregrynsgröt med jordgubbar som vi konstaterat att man ändå blir ashungrig av asfort och skar upp lite ananas. Somrigt!
Kaaaanske, kanske, kanske att 13.00 inte var den bästa tidpunkten att sätta igång med en timmes träning i parken när det är 22 grader varmt. Men det gick bra ändå, vi sprang och gick runda efter runda i 57 minuter. Nästan åtta kilometer hann jag med, och då gick jag mest eftersom jag hade sådana jäkla problem med håll. It's okay.
Kom hem och gjorde liksom igår både situps och rygglyft och stötte på samma problem som då. Inte lika illa dock. Igår fick jag blåmärken både på ryggen och på höftbenen, och idag förstärktes det på ryggen. Jag har inte haft det problemet förr, trots att jag kört på samma matta då. Nu var det ett tag sen jag körde situps sist, men jag kanske har ändrat teknik? Gör mer rullande än innan eller något. Får se om det förändras när jag blir starkare i magen igen, annars får jag köra på dubbla mattor antar jag!
Nu har jag tryckt i mig en halv vattenmelon för att mätta mitt begär som jag byggde upp i värmen, och en slaskig, klassisk Kattis-röra. En rejäl bunt spagetti dränkt i rosa sås med vitlök och persilja. Amams!
Igår bestämde jag och Amelie att vi skulle försöka börja springa tillsammans. Jag har ganska länge funderat på att jag ska förändra min löparträning, och istället för att springa mina vanliga 3-, 5-, och 8-kilometersrundor, så vill jag springa i parken eller nåt i en timme och försöka förlänga avståndet istället. Vi kör vår första runda om en och en halv timme. Jag tänker köra med runkeeper, och när tanten i mitt öra säger att det gått en timme stänger jag av och stannar upp och ser hur långt jag kommit.
Reglerna jag givit mig själv är enkla; jag springer så länge jag orkar, kör intervaller, powerwalks och promenader, så länge jag håller igång i en timme är tempot skitsamma. Vi får se hur det går! Förhoppningsvis skrämmer jag inte bort Amelie för det är väldigt värdefullt att ha en löparkompanjon.
Gårdagen visade sig bli en riktigt härlig sommardag. Jag var ute och sprang, Amelie kom över och vi åt lunch och solade några timmar. På eftermiddagen hörde mamma av sig och ville golfa, så hon hämtade upp mig och Ivar och vi gick en runda i Kävlinge. Dagen avslutades med en rundtur i den nya trädgården i Kävlinge, och det börjar verkligen arta sig där. Ser fram emot grillmiddagar i murens skugga och ligga på en flashig solstol som jag tycker mamma och pappa borde införskaffa.
Som ni märkte satt jag inte vid datorn igår. Nej, istället ägnade vi dagen åt vårstädning. Tvättade, skrubbade, putsade och organiserade. Jag trodde jag skulle få fönsterputsträningsvärk men så blev det lyckligtvis inte. Jag gillar att vi har mycket ljus i vår lägenhet, men det är ett jäkla möj att putsa åtta stora fönster. Vi hann inte klart utan har en del kvar att göra, men de jobbigaste göromålen är avklarade.
Idag ska jag först och främst ägna mig åt plugg, men får nog en stund över till att både städa och springa en timme.
Lördagens Lundalopp blev en trevlig upplevelse. Vi hade en lugn morgon och cyklade så småningom bort mot bollhuset där vi satte fast chipen på skorna, fixade Ivars tröja, nålade fast nummerlappar och hade Friskis&svettis-uppvärmning.
Loppet gick bra för bägge, Ivar sprang sin mil nästan en minut långsammare än förra året (48.11min), och jag sprang min halvmil 16 sekunder snabbare än förra året. Mitt mål var liksom förra året 25 minuter, eller åtminstone snabbare än förra året. Jag lyckades bara pressa ner min tid till 26.39min., men är nöjd med det med. Det gick mycket bättre än på den sparsamma träningen, med väldigt bra tempo vissa minuter. Dessutom kom jag på plats 97 av 624 töser som sprang 5km.
Efteråt låg vi i gräset och solade och inväntade prisutdelning. Mysigt!
Det är inte bara jag som är jävligt irriterad över Spotify's nya hittepå med max fem spelningar på en låt, och max tio timmars musik i månaden. Men här har ni lösningen! Idag presenterar jag sex godingar som går varma här hemma, och vill ni ha fler har jag mycket i min Musik-kategori. Nu jävlar folk; Youtube är nya Spotify - Hurblirdet.blogg.se är nya Spotify!
Det är baske mig en jädrans tur att det är ljust ute när väckarklockan står på 05.30, annars hade jag aldrig kommit upp ur sängen. Idag kör jag mot Staffanstorp för att jobba i ett kyllager 07.00-16.00. Iiioooo vad jag hellre hade fortsatt sova!
Ivar kom hem för lunch och tyckte det var dags för mig att ta ett bad och borsta tänderna. Han kan nog ha rätt. Så jag tar mig i kragen, kokar te och trycker ner mig i badkaret för en veckotvagning. Ni vet en sådan där där man ligger och löser upp sig och har tända ljus och sedan tar i med hårdhanskarna och skrubbar hela kroppen, kör igång med fotfil, schamponerar så löddret flyger i det ångande badrummet, skrubbar fejjan och kör inpackningar och masker, och avslutar med att skålla sig själv i 3-5 minuter med duschen så alla porer står på vid gavel och låter sig sköljas och sen hoppar man till sist ut och återfuktar varenda centimeter på kroppen. Ni vet? Eller är det bara jag?
På torsdag är det sista matchen för terminen på volleyn. Vi har vuxit så jäkla mycket sedan start. Det tog lång tid innan vi började vinna set - första gången var på Luciacupen, men nu de senaste gångerna har vi både vunnit set och matcher. Nu äntligen börjar jag tycka det är riktigt roligt.
I slutet av denna månaden ska det delas ut priser och ett av dem är till trevligaste laget. Vi har ju inte riktigt chans att vinna andra priser så jag håller tummarna - och tycker faktiskt att vi verkligen förtjänar - att dra hem det här priset.
Igår kom Ivar till mig med bedjande ögon efter träningen. Trots att vi har massor av mat i kylen som behöver förtäras ville han prompt ha sina holländska "kroketten" som vi tillverkade på egen hand för några månader sedan. Jag fick ge mig och ta på mig skyddsutrustning, värma upp en liter olja, och försiktigt försiktigt fritera de frusna rackarna. Inpyrd i en obehaglig stank och med oljestänk på hela spisen klarade jag mig undan missöden och var klar lagom till att Ivar kom hem med pommes som han hade beställt. Notera faro-fördelningen. Jag var i och för sig den som fick välja vilket jag skulle göra, och sa en aning äcklad att jag VÄGRADE köpa pommes eftersom jag 1. avskyr att äta pommes hemma, 2. tycker det är jävligt onödigt att beställa pommes när man ändå äter hemma, 3. tycker att slabbiga pommes som dessutom lämnar efter sig en stank i hela huset är jävligt oinspirerande. Jaja, nöjda och glada kunde vi sedan sitta i soffan och prega in oljiga slabbepommes och hårdfriterade kroketter i munnen.
Kroketterna är okej faktiskt, med väldigt mycket smak. Men nu ska ni få höra! De långa pinnarna ni ser bland det friterade, var Ivar magiskt exalterad över. Han hade fått dem importerade från Holland och hoppade nästan jämfota när jag sa okej till att fritera dem med. När det var dags att käka glufsade han i sig en rejäl bit och tittade på mig med lysande uppmanande ögon. Med höga förväntningar tog jag ett bett, och upptäckte till min stora besvikelse att det var en jävla KORV! Jag förväntade mig kanske potatis, kanske ost, möjligtvis en blandning av potatis och kött, men att det var en helt jävla vanlig korv var det sista jag förväntade mig. Utan panering eller någonting. Varför ska man fritera en korv? Ivar fick äta upp resten. Den var inte äcklig, smakade typ som en nejlikakryddad choritzo, men jag var redan mätt som en plätt.
Om ni är sugna på den holländska specialiteten kommer här nedan det receptet vi följde när vi tillverkade dem.
Funderar på om jag börjat få rynkor i ögonvrån... Hur vet man när man börjat få rynkor? Hur ser rynkor ut i början? Har jag alltid haft de här? Jag tycker det är rätt fint, varför är folk så mot dem om det är såhär de ser ut?
Hur som haver, det är inte första gången det här händer, men nu precis när jag cyklade hem från skolan så kom Oskar Linnros låt 25 på P3. Trots att jag inte ville gilla den i början gör jag det som fan nu, och har insett att jag kan gilla den. Jag trodde först han sjöng att han skulle dö innan han blev 25 men så var det ju inte, utan han njuter av att bli äldre. Jag tycker det är rätt okej också - om bara inte alla andra (i klassen och staden) var så jäkla unga. Och om jag bara inte hade fyra-fem års studier framför mig.
Jo den valde att helt och fullkomligt oprovocerat ta ett skutt ut från väggen, dundra ner på kakburken på micron, vidare ner till min oljeflaska som sköts iväg över spisen och sedan dra med sig min vinägerflaska, för att efter att ha kraschat den dundra ner på golvet. Allt medan jag satt i ett helt annat rum. Jävla skit, min flaska från DESIGN HOUSE STOCKHOLM!!!!!!!!!!!!!!!! Ja, förstå min upprördhet.
Nu har i alla fall min värdis varit här och tryckt tillbaka den, bedyrat att den nu bör stanna och dessutom bytt ut munstycket på min badkarsblandare så man numera kan välja om man vill duscha eller fylla badkaret - inte tvunget båda på en gång.
Ivar fick lite olika teer av Cecilia, ett av dem var Mrs Grey från Ehsans & pappas te i Malmö. Gissa vem som hittills klunkat i sig flest liter? Jag är uppvuxen på Twinings Earl Grey och den här versionen med rikliga mängder citron och citronskal passar perfa nu när jag mer och mer gått över till syrliga gröna teer.
Jag har fått en fråga från en anonym läsare och känner att det är enklare att svara i ett inlägg än en kilometerlång kommentar. Tänkte först inte svara eftersom jag inte förstår intresset, men jag är inte den som är den, utan nu kör vi!
Fråga: Vad är då kravet för att komma in på juridiklinjen? Kan du berätta mer om din gymnasietid? :)
Svar: I år var lägsta antagningspoäng till Lunds universitet ca. 21,40 på gymnasiebetyg
och 1,6 på högskoleprovet.
Min gymnasietid präglades av blondiner, filmkvällar, halvgalna festminnen, simhoppsträning,
ridning, trampolinträning, tågåkande, resor, familjeliv och sist och antagligen minst; skola.
Jag, Elna, Mia, Amelie, Hilda och Murre blev ett järngäng som kallade sig blondinerna - eftersom
vi alla var blondiner. Fortfarande säger vi att vi ska träffa blondisarna när vi ska hitta på något.
Samtidigt höll jag kontakten med både Natta och Carro, vilka även dem fortfarande ingår i min
närmaste krets - såklart! Jag slutade på truppgymnastik efter elva år och kände mig vilsen
eftersom jag var uppvuxen och uppfostrad med mycket träning. Pappa hjälpte mig genom att
dra mig Skåne runt och tvingade mig att prova både simhopp och trampolin - något som var
jobbigt då eftersom jag tyckte att jag som sextonåring var för gammal för att börja på en ny
sport men som jag nu i efterhand jäkligt tacksam för. Jag körde tio meter höga volter, saltos,
skruvar och andra konster ute i Stehag på gigantiska trampoliner i knappt ett år, samtidigt som
jag drillades i volter, bakåtvolter, fothopp och huvudhopp på lite lägre höjder på badet i Lund. Jag
slutade på trampolinen och ägnade istället sex träningpass i veckan under Helmuts hårda
österrikiska hand - definitivt höjdpunkten i min simhoppskarriär. Man bölade nästan varje träning,
av rädsla, smärta eller ilska, men var alltid nöjd när man gick därifrån, och stolt! På simhoppet lärde
jag känna Sanna, som också fortfarande står mig nära. Parallellt med detta red jag på LCR en gång
i veckan, ASHÄRLIGT, men slutade när jag tog studenten eftersom jag skulle ut och resa och mamma
sedan slutade betala.
Jag gick samhäll-ekonomi på Katedralskolan och trivdes som fan förutom på just ekonomilektionerna.
Efter studenten lovade jag mig själv att aldrig mer läsa ekonomi. Vi får väl se vad framtiden för
med sig.
De flesta skräckfilmer jag har sett i mitt liv har jag sett med blondinerna, vi körde filmkvällar titt
som tätt, lagade kyckling med ris, knaprade chips och dippa och gallskrek i soffor runt om i Lund,
Kävlinge, Billeberga och Bjärred.
Det har förekommit hjärnskakningar, kissrullningar, kissande, kräkande, flerpersonshångel,
Bara för att jag försökte hitta en bra bloggbild fastnade jag i min bildmapp i en halvtimme. Sånt tjafs har jag inte tid med! Nu blir ni utan, jag tänker kasta upp kläder på Tradera istället och försöka dra in lite deeeeeg. Tjo hej!